Själ av glas

det värker i min själ.
det svarta vill mej inte väl.
mörkret slukar mej.
kan nån hjälpa mej så säg.
själen är en människas spegelbild
min är trasig, får inte ihop skärvorna igen.
massor med krossat glas.
så blev det när allt gick i kras.
det gör ont i min själ, det värker.
hur kan man lappa ihop sej själv bara sådär.
det hjälper inte med något.
jag vill kunna må bra av dagen men gör det inte alls.
vill att rädslor och sorg lämnade mej bara för en stund.
då kunde jag kande kunde slappna av och få en blund.
mörkret jagar mej med sin skuggor som hotar mej.
jag vill krypa ihop emot dej.
jag kämpar emot ångesten och smärta.
jag vill ha frid och ro i mitt hjärta.

Vad duktig du är att skriva och uttrycka dig, även om det är jobbiga saker som du berör.

Själv är jag inte så duktig på att skriva själv, men jag har fastnat för en dikt (vet ej vem som har skrivit den).

"Striden på bädden av en grav
segling på vredgat hav.
Strävan på en stiglös stig, o mitt liv jag nämner dig.

Var är hamnen lugn och klar,
hjärtans frid från forna dar?
Var är hoppets guldkust gömd? -aldrig nådd och aldrig glömd..."

jag tycker den dikten med ar bra..finns så himla många som är bra..
det var bara mina tankar som satte fart på skrivandet.

Jätte Fin dikt Sussi14!! Väldigt träffande om hur det kan kännas..

tack för ni tyckte om den.

Jättefin dikt... känner igen mig i mycket... stark...