Dikten Solitude av Ella Wheeler Wilcox!

Jag läste nyss denna dikt, och visst är den bra?

Ella Wheeler Wilcox (1850-1919)

Solitude
Laugh, and the world laughs with you;
Weep, and you weep alone.
For the sad old earth must borrow its mirth,
But has trouble enough of its own.
Sing, and the hills will answer;
Sigh, it is lost on the air.
The echoes bound to a joyful sound,
But shrink from voicing care.

Rejoice, and men will seek you;
Grieve, and they turn and go.
They want full measure of all your pleasure,
But they do not need your woe.
Be glad, and your friends are many;
Be sad, and you lose them all.
There are none to decline your nectared wine,
But alone you must drink life's gall.

Feast, and your halls are crowded;
Fast, and the world goes by.
Succeed and give, and it helps you live,
But no man can help you die.
There is room in the halls of pleasure
For a long and lordly train,
But one by one we must all file on
Through the narrow aisles of pain.

Bra dikt Silverseven! Tilläggas kan, att den fattige har inga vänner, till och med hans egna, hatar och föraktar honom.


Men den som ingenting äger, har aldrig några bekymmer över någon egendom, och det i sig är en stor frihet!

Fin dikt...

Det ligger mycket i den... även om jag tror att äkta vänskap håller för både tårar och svårigheter i livet... jag tror att många människor vill ha mer än bara en yta på livet...

Äkta vänskap är förtrolig, omsorgsfull, ärlig, och nära... den håller för besvikelser och för livets svårigheter...