I drömmarnas land

Mer
18 år 7 månader sedan #23132 av Aspergergirl
I drömmarnas land,
över prärien jag vandrar.
Himlen är klar,
och solens strålar på mig landar.
Jag är inte ensam längre.
Alla djuren är mina vänner.
Solens strålar tar mig dit jag känner.
Frid och ro,
i drömmarnas bo.

Men drömmarnas värld är inte sann.
I verkligheten vet jag att jag denna vinsten ej vann.
Jag är dömd till dödens famn,
ska bara hitta vägen till rätt hamn.
Livets plågor gör mig så illa,
och tiden tycks liksom stå stilla.

Långt bort ser jag en ny värld,
en ny start, i ett nytt land.
En ny dag drar in över mitt drömmarnas land.
Alla plågor är borta, genom tårna strilar sand.
Men helt plötsligt inser jag,
att drömmarnas dag bara är falska visioner.
Jag förstår att jag verkligheten ej kan undkomma,
mina ögon mister sin glans och blir tomma.
Mer
18 år 6 månader sedan #23444 av Isa-Alise
Svar från Isa-Alise i ämnet I drömmarnas land
Den är ledsam fast så vacker...

Känner iegn mig i drömmen... fast jag bär den med mig ut i verkligheten...

Djupet nedåt tidernas begynnelse och öppenheten uppåt mot evigheten...

Jag tycker att det finns här nu också... det är inte bara mörkt i verkligheten...