Korridoren.

Här är en dikt om att vara på tvångsvård:

Jag går i den ändlösa väntans korridor.
Varför är det ingen som förstår
Hur jag mår
När jag bara får gå fram och tillbaka i en liten korridor.

känner igen mig i det. men är inte i behov av förståelse eller medkänsla