Tänkte posta lite /random dikter som är skrivna under de senaste åren.. Konstruktiv feedback är välkommen
Besatt
Bakbundna händer och ihopsydda läppar
Vid ett kärr som ingen valt att se
Omringad av bilder från mitt förflutna
Krossat glas och tomhet -
men det finns bara en sak i mina tankar
Jag sträcker ut min hand
Kyla och skräck omfamnar mig
För att sedan genomsyra allt vid denna spegel
Tankarnas rinnande vener -
Är detta vad vi lever för?
Denna ständiga längtan efter din röst
Varför svarar du mig inte?
Leende kastar jag mig ut i det eviga -
för att omfamnas av mitt öde
Detta vatten av besatthet blir min grav
utan titel
Jag fryser och trånar efter din värme
Men den hud som var så mjuk är nu kall
Den varma vävnaden är ersatt av rakblad
Taggtråd och blod täcker ditt ansikte
Dina tomma ögon ser ner på blödande armar
Ditt sinne är förvrängt och dina tankar är förintade
Befrielse
Du finns alltid där och talar så vackert
Din röst är väsande, din hand iskall
Viskningarna är det enda jag förnimmer
Den sterila dimman kommer alltid skymma min syn
Du ger mig order säger vad som måste göras
Jag släpper in dig i mig för att slippa din klagan
In i det öppna såret kryper du
In i mig, för att aldrig försvinna
Du river sönder mig inombords och tvingar mig ner på knä
Endast i mina ådror existerar du
Under min hud känner jag din livskraft pulsera
Din vilja förslavar mig, fastkedjad försöker jag skrika
Du skrattar åt mig
Blodet rinner och tankar strömmar
Allt detta är en del av ensamhetens eviga kretslopp
Allt detta är en del av en förlorad kamp
Guds Hand
Han ser dig jämt
befaller, beordrar
tvingar dig ut i kylan
ensam, som alltid
ensam, som du förtjänar
Du vill få honom att försvinna
lönlöst, omöjligt
ty du känner redan hans närvaro
han är för evigt en del av dig
Din fria vilja finns inte
Hans ord biter sig fast
denna vidriga stämma
omöjlig att älska
omöjlig att hata
Han är din herre
Ditt hjärta blöder
tårar rinner, tankar strömmar
allting rör sig
allting är stilla
Sanningen blir påtaglig –
Det finns bara en väg ut
