Från dagens NT, del 1

Mindre tvång

Inom vuxenpsykiatrins dygnsvård vårdas vissa patienter bakom låsta dörrar. Det handlar om korttidsvård av patienter som, på grund av exempelvis en psykos, inte själva anser eller inser att de behöver vistas på sjukhus.

Det händer att protesterande patienter blir fasthållna, får sprutor mot sin vilja och tvingas ligga fastspända i bälte. En tvångsvårdad får heller inte gå ut när han eller hon vill.

Att utsättas för sådant tvång är oerhört kränkande, säger sjuksköterskan Cecilia Skogh vid Vrinnevisjukhusets vixenpsykiatriska klinik.

Inom ramen för den rikstäckande SKL-satsningen Bättre vård-mindre tvång ingår hon, tillsammans med ytterligare sjuksköterskor, läkare och mentalskötare, i en projektgrupp som provat ut nya arbetsmetoder inom vuxenpsykiatrin i Norrköping.

Innan projektet startade fanns inga rutiner där patient och personal kunde följa upp tvångsåtgärderna tillsammans.

Det som patienterna kunde uppfatta som övergrepp drabbade dem alltså i många fall utan någon efterföljande förklaring.

Projektgruppen har valts med omsorg. Att varje avdelning och profession fick minst en representant var särskilt viktigt för att få in de nya rutinerna i vardagsarbetet. Från deltagarnas arbetskamrater har flera av projektets förslag till förändring kommit.

Vi har börjat i liten skala, på en avdelning med ett par patienter och sedan tagit med fler och fler i den nya arbetssätten, säger sjuksköterskan Roger Grimhav.

Gruppen har träffats varje onsdag sedan februari. De har arbetat enligt kvalitetscykeln PDSA som även används i indusstrin.

Att våra chefer har låtit oss arbeta med det här så pass mycket är ovanligt bra. Det förstår vi när vi möter grupper från andra delar av landet, säger Cecilia Skogh.

[i:2rqpsxg2]Slut på del 1. Jag får skriva av artikeln för hand, den finns inte på nätet. Håll ögonen öppna för del 2.[/i:2rqpsxg2]

Vårdenhetschefen Lucyna Havkranz förklarar att det varit självklart att låta gruppen få använda sin arbetstid till kvalitetstänkande.

Det har vi bara fått positiv återkoppling på, säger hon.

Målet har varit att minska användandet av tvångsåtgärder och förbättra patienternas upplevelser av de tvångsåtgärder som ändå anses nödvändiga.

Antalet tvångsåtgärder har inte minskat under projektets gång, vilket förklaras med att de under en lång period har minskat drastiskt.

Från att man för tio år sedan rutinmässigt gav alla en lugnande spruta, till i dag när man försöker ge bara om det är motiverat, säger Cecilia Skogh.

Förbättringsarbetet har lett till att patienterna numera får regelbundna promenader med ledsagare och strukturerade inskrivningsrutiner. Att kommunikationen inom sjukhuset styrts upp innebär att patienterna inte behöver berätta samma sak flera gånger för varje avdelning och personalkategori de möter.

Det är 2011. Kan man inte tycka att de här förändringarna kunde ha genomförts redan för 20 år sedan?

Jo, absolut, säger Roger Grimhav och får medhåll av sina kolleger.

Om vårdens kvalitet har blivit bättre kan bara patienter och anhöriga avgöra.

Många psykiatripatienter som återkommer till psykiatrin med jämna mellanrum har uttryckt att de märker stor skillnad på den vård de får nu och den vård de fick för bara ett år sedan.

Cecilia Skogh berättar att vissa patienter blir misstänksamma när rutinerna har förändrats men att de allra flesta tycker att det är bra.

Det var som en patient uttryckte det: "Jag vet att jag är här på tvång, fast det märks ju inte nu längre".

Under psykiatriska veckan, nästa vecka, föreläser projektgruppen om de nya tankesätten som genomförts.

Bättre vård-mindre tvång: Så heter en treårig satsning på den svenska psykiatriska heldygnsvården. Målet är att skapa god och säker vård med ett tydligt patientperspektiv.

Därför delar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ut pengar till deltagande landsting under åren 2010, 2011 och 2012. Totalt handlar det om 50 miljoner kronor.

Projektgruppen från Vuxenpsykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset består av en överläkare, fyra sjuksköterskor och en mentalskötare.

Genom att lyssna på arbetskamrater och patienter har de genomfört en rad kvalitativa förbättringar för tvångsvårdade patienter och närstående.

Mycket text, lite innehåll, eller vad tycker ni?

Viktigt att jobba aktivt för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder. Det finns ju de här som blivit hatiska mot psykiatrin på grund av tvångsvård, så det är ju bra att kunna minska den. Fler effektiva psykosociala behandlingar, skulle nog också minska tvångsvården, eftersom psykoserna blir färre. 75 % av tvångsvården skall bero på att man avbrutit medicineringen på egen hand. Om fler tog sin medicin så skulle tvångsvården också minska.