Churchill bipolär ( Svenska Dagbladet)

Jag skulle kalla det "diagnos-noja"

Hör också Karin Johannesson i SR P1 Kulturradion Biblioteket

sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=2641597

[i:2mizsriq]Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, intervjuas om sin nya bok ”Melankoliska rum” där hon undersöker melankolins väg bort från den manliga eliten. Melankolin, en gång sedd som en skapande och rebellisk kraft får i vårt moderna samhälle allt fler diagnoser. Utrymmet för normaliteten krymper.[/i:2mizsriq]

vill-vara-med skrev: Om Churchill´s "åkomma" ska kallas för för bipolär sjukdom hur många är då bipolära?

Churchill är en sällsynt person, tror nog inte vi har haft en lika karismatiskt ledare efter honom (obs, krigssituation). Men jag skulle vilja dra till med en som nog skulle kunna nudda vid churchills kapacitet, Obama, kämpar i rejäl motgång, men han och Clinton är alldeles för förnuftiga personer. Dem kan kontrollera sina humörsvängningar. Churchill var ett fenomen på att skriva uppmuntrande tal till nationen. Hade Hitler vunnit kriget, då hade nobelpriset gått till honom. Två i det närmaste jämförbara personer. Men Hitler var grandios, och det straffade nationen tyskland i slutändan.

Churchill lär ha hört röster, vilket skulle kunna vara under mani/djup depression.

funderade Churchill på självmord? I en sådan värld, med många förväntningar på en så är den suicidala tanken ganska vass, och speciellt en person av churchills kaliber, så var dem nog rejält vassa mot honom (rösterna).

Hitler var även han en framstående konstnär, men ser ni den lilla mussen i överläppen, han var även grandios i sitt målande. Så vi har mycket Churchill att tacka för, att han tillät konflikten vara ett främmande instrument. Den gedigna konsten kan bara utföras av de med stor empati. Det är min åsikt i frågan, för konst ska få dig att växa, det är liksom det som är meningen med detta.