Vad händer med skrivandet om språket går sönder?

Kulturradion Biblioteket kl 14.03 idag den 16 jan
sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=4904440

Leif Holmstrands alldeles egna språk


Vad händer med skrivandet om språket går sönder? Och vad händer med lyssningen och läsandet om orden inte riktar sig utåt längre? Poeten Leif Holmstrand fick diagnosen schizofreni för tio år sedan och har sedan dess gett ut tio lyriksamlingar och han beskriver språkets upplösning som en revolt mot dramaturgin.

Många är också de modernister som inspirerats av psykosens brutna språk. Men går det egentligen att härma? Psykoanalytikern och författaren Johan Cullberg som kommer ut med sin biografi om poeten Gunnar Ekelöf i vår, han har öra för att tyda tecknen i den schizofrenes kaotiska unika bildspråk

Det får vi lyssna på! :tummenupp

Samhället undviker schizofrena och schizofrena undviker omgivningen. Schizofrena vänder sig inte till ett du. Det kan behövas tid för att förstå schizofrenas budskap. Det var det som jag fattade av programmet.

Vill endast tillägga att det Geta skrev ovan uppfattande jag som att det enbart uppträdde/hände under en psykos dvs omedicinerad.

Det är sällan som man blir helt normal även om man är medicinerad, när det gäller kommunikation.

Kan en schizofren i längden hålla sin ärlighet under kontroll, när man uppträder i psykos, då kommer ofta den sanna figuren fram. Tror inte personalen kan tolka alla situationer smärtfritt, utan då kommer tvångsåtgärder som i det närmaste stryper den psykosbelagde. Vi har minst två olika sanna naturer inom oss, dels den introverte och dels den extroverte. Vem som är mest i balans är alltid en tolkningsfråga, men jag måste umgås med människor, även om det tidvist är jobbigt. Man ska inte isolera sig pga rädsla, vilket är lätt hänt annars. Men handlar detta om när språket splittras i olika delar eller sönderfaller i atomer. Kan man då framhäva en heterogen framförhållning. Obegripligt, blir då annars självförsvarets första signal. Vad händer om den som ska förstå, släpper detta i fria tyglar, klarar då den obegriplige att behärska sig när man framhärdar alltför mycket?

Utstötning är då den första mekanism som framträder, när inte språket når ända fram. Jag tror den sönderslagna språket kanske funkar bäst i ett tillstånd av mikrokosmos, i makrokosmos så fungerar tyvärr det sunda förnuftet bäst.