Facebook kan göra dig galen (Aftonbladet)

Jag har ca 200 vänner. Har kontakt med alla på ett eller annat sätt, tex jobb, föreningar, kurser osv där personkemin har funkat så har frågan kommit från mig eller vännen om vi ska adda varandra. Ett par "kändisar" eller musiker som jag hellre kallar dem för. Två i USA och två i Sverige. Har några andra politiska höjdare inom sin gren, men jag kände dem innan de fick sina höga poster. Samma med musikerna, jag kände dem innan.

Jag menar inte att ni som har många vänner och bland dom några kändisar ska känna er ifrågasatta. Det är inte alls meningen. Jag har 41 vänner och de flesta av dom har allt från tjugo vänner upp till 300. Flera av dom har en och annan kändis bland sina vänner.
Det här med att vissa har många vänner kan säkert kännas stressande om man har väldigt få
Har man svårt med sociala kontakter, kanske inte jobbat och fått en massa arbetskamrater, inte varit aktiv i någon förening och inte har någon familj eller mycket liten sådan, då kan det vara svårt att få ihop vänner. Men kom ihåg med eller utan vänner är vi alla värdefulla.

Det jag undrar över är att medlemmar här på Viska som klagar på att de är ensamma ändå kan ha flera hundra vänner på Facebook? Hur går det ihop?

Geta,
Min gissning är att många av vännerna på Facebook är gamla klasskompisar som de inte längre har någon kontakt med. Vilket innebär att de på Viska som känner sig ensamma (t ex jag ibland) inte har så många "riktiga vänner", eller vad man ska kalla det, utan mest gamla klasskompisar på Facebook. I mitt fall skriver jag "grattis" till de gamla klasskompisarna när de fyller år, men har utöver det ingen kontakt med dem, varken på Facebook eller IRL.

Edit: Jag har dock inte flera hundra vänner på Facebook. Under hundra snarare.

Jag har 32 vänner och det är för mycket. Jag ska rensar bort rötäggen.

Aftonbladet gör mig galen, jävla megafon åt regimen.