Ryggskadade Milenko Jovanovic avfärdades som psykosocialt belastad när han ansökte om livränta. Psykiatrikern Konrad Rosman häpnar över påståendet.
–?Det är så absurt, säger han.
Sydsvenskan har tidigare berättat om Milenko Jovanovic som 1995 fick en 200-literstunna med järnspån över sig och skadade ryggen. Sedan dess har han inte kunnat arbeta. Trots att några av landets främsta ortopeder bedömt att ryggbesvären sannolikt beror på arbetsolyckan har Försäkringskassan vägrat honom livränta. Och trots att Försäkringskassans främsta argument – att Jovanovic hade liknande ryggproblem redan före olyckan – avfärdats som grundlöst har förvaltningsrätten gått på Försäkringskassans linje.
Den försäkringsmedicinske rådgivaren John Ektor Andersen hävdar i ett yttrande att Jovanovic har språksvårigheter och lider av "mycket starkt dysfunktionella psykosociala faktorer". Alltså en konkurrerande orsak till Jovanovics besvär eller åtminstone oförmåga att arbeta.
Det är inte första gången John Ektor Andersen, allmänläkare och smärtlindringsspecialist, avrått sin arbetsgivare att betala ut livränta med ett liknande argument. En kvinna som skadade nacken efter en svår trafikolycka beskrevs som psykosocialt belastad med för stor byst. John Ektor Andersen har utretts internt på grund av dylika formuleringar som kan uppfattas som kränkande.
Sydsvenskan har låtit Konrad Rosman, psykiatriker och verksamhetschef på prisbelönta Integrerad närsjukvård Malmö, INM, gå igenom underlaget som Försäkringskassan haft tillgång till – för att se om Försäkringskassan haft belägg för sitt påstående om Milenko Jovanovics psykiska hälsa.
–?Det finns inte underlag för att dra de slutsatserna, säger han.
–?I stort sett alla människor möter någon gång svårigheter i livet – sorg, depressioner och andra problem. Har de då inte rätt att få en skada i arbetet bedömd som arbetsskada? Det är så absurt, säger han.
Att läkare med en viss kompetens tillåts uttala sig om helt andra kompetensområden är problematiskt av flera skäl, menar han.
–?Jag är mycket kritisk till att allmänläkare tillåts göra den typen av psykiatriska bedömningar med så svepande formuleringar som "psykosociala faktorer". Här har de inte visat hur dessa psykosociala omständigheter skulle ha påverkat arbetsförmågan.
Systemet med försäkringsmedicinska rådgivare, avlönade av Försäkringskassan, ser han som rättsosäkert
–?Den springande punkten är att lagstiftaren tillåter detta vilket ger rörelseutrymme för stora mått av subjektivitet. Om man ska ha ett rättssäkert system kan man inte tillåta den typen av försäkringsmedicinska rådgivare inom den egna organisationen, säger han.
Psykiatrikern och Uppsalaprofessorn Lars Von Knorring är inne på samma spår.
–?Det som förvånar mig är att det krävs vansinnigt starkt dokumentation för att bevisa en ortopedisk skada, men när det gäller att bevisa en psykosocial orsak verkar det inte behövas någon dokumentation alls, trots att det är lika svårt eller svårare att komma med ett sådant påstående.
