Min mamma har hand om mina räkningar. Det är aldrig några problem. Mina pengar förfogar jag själv över, men mamma (och nu syrran) kan föra över pengar från mitt konto. När räkningar ska betalas. Jag har inget köpmani, har jag trestusen på kontot handlar jag inte upp dem.
Jag kommer aldrig nånsin frivilligt att ha en gode man. Jag vill bestämma själv över mina pengar, och jag betalar alltid mina räkningar så det går bra. Jag har ju lite shoppingbeteende så jag vill verkligen inte ha en god man. Dessutom anser jag att gode män är helt opålitliga, om det inte är familjen.
Mina eventuella anhöriga har ingen insyn i min ekonomi. Inte något annat heller. När vi fyller år skickar vi SMS. Det var mina halvsyskon som började med det när jag fyllde 60. Så dåligt att jag känner att det knappt är värt besväret för ingenting.
