Mår dåligt trots att jag är psykosfri

trance skrev: ready, jag tror det är ungefär som med bipolära människor. de mår ju alltid bättre när de är maniska... psykos är väl egentligen en slags mani?

Ja trance, jag är benägen att hålla med dig. Man blir nästan manisk. Det att ha en början till en psykos eller lindrig psykos är förenat med en enorm kreativitet. Jag skapar i de stunderna i min hjärna sådana tekniska saker som andra inte tänkt på.

Man får en skaparkraft och när den eskalerar är man väldigt uppåt och kreativ. Man kan inte stänga ned hjärnan och det blir omöjligt att sova natten som kommer och man blir inte ens trött dagen efter. Det är ett fullt synligt tecken även för mig. När jag ser dessa tecken och jag inte fått sova den dagen efter tar jag någonting som gör att jag sover och en extra dagsdos på min antipsykotika/depåneuroleptika. Även då kan jag få svårt att sova för rösterna är ju på mig och jag kan inte koppla av och hjärnan går på högvarv.

Det är i sådana stunder jag sätter på mig hörlurar och lämplig musik och sjunger tyst med inom mig. Det slår sönder varje försök till annan tanke/röster och allt jag vill ha är själva musiken och till slut somnar jag utmattad med hörlurarna på mig och sover samt vaknar med musik i öronen och då har jag fått den sömn jag behöver och då, i alla fall nu för tiden då jag konsekvent gör så här, gör det att dagen efter är psykosen som bortblåst.

Skulle jag inte gått tillväga så här kanske jag knappt fått sova på någon vecka och med därpå följande inläggning på psykiatrisk klinik. Sista gången jag har legat inlagd är 1986. Har alltså med detta koncept hållit mig utanför alla sjukhus sedan dess.

En schizofrenipsykos liknar nog mest en manisk psykos, men inte direkt mani som saknar vanföreställningar. Vid maniska psykoser kan man bli en plåga för omgivningen och man kan också bli aggressiv.

Om man vill öka dopaminet så är det Abilify som gäller, eftersom det höjer dopaminet, där det är för lågt och sänker där det är för högt, Motion kan vara mycket bra för att motverka negativa symptom, depression, ångest samt röster och vanföreställningar.

Jag har svårt att acceptera att jag blivit personlighetsförändrad efter psykosen.
Känns tungt när man har familj att vara "i ett skal" där allt kretsar kring mina jobbiga ögon och oljudet i huvudet.
Dessa tankar dränker allt. Jag har ljusa stunder på nån timme här och där...förut blev jag glad av detta, nu hinner jag inte njuta för jag vet att det strax sätter igång igen så det blir en ond cirkel

Nu brukar inte personligheten förändras vid schizofreni, men man kan ändras på andra sätt t.ex tillbakadragen och sociala svårigheter. Vilket antipsykotika använder du? Clozapine, Zyprexa, Risperdal och Solian har bäst effekt.

Men jag säger: Älska era fiender! Be för dem som förföljer er!

Om man aldrig har haft kontakt med psykiatrin före sin första psykos, hur kan då psykiatrin märka att
man är personlighetsförändrad?