För mig verkar det farligt att drömma. Jag planerar
knappt mer än en dag i förväg.
Det är så osäkert vad jag orkar så det mesta gör
jag när jag får ett ryck.
Att leva här och nu har mer och mer blivit mitt sätt
att fungera.
Glädje kan jag trots allt känna. Jag jämför min tid när
jag hade det som värst och som det är idag. Då kan
jag känna en vild glädje.
