min förvirring

Förvirrad det är jag det.. efter mitt möte med det okända år 1999 tog minnet semester <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

Skrämmande att inte minnas för jag vill åtminstone kunna behärska mig själv.
Min älskade man har gett mig fragment av den tiden efteråt.

och jag skäms över mig själv, så som jag betett mig.

Hans mamma var på besök hemma hos oss, jag var ivrig och så glad för i varje hörn i hela lägenheten och uppe i taket satt det änglar och de strålade med gyllene strålar. De strålade sin positiva energi i hela lägenheten. Nu skulle svärmor få se dessa änglar. Här är änglarna, hade jag sagt till henne. Men hon såg inte. Men ser du inte, de lyser ju på oss? hade jag sagt.Men nej hon såg inte, hon kanske bara sa så för att retas.
Med hög röst sa jag än en gång:Men Ser du nu, ser du hur de strålar mot oss."Men energin måste du väl ändå känna"? Jag var nästan bländad av ljuset. Men hon kunde varken se änglarna, energin el ngt ljus överhuvudtaget.

Lika mkt som jag såg änglarna lika lite såg jag min son.Cry baby cry
Hon kanske såg min son istället för änglarna.


Tack gode gud att bup såg min son oxå och anmälde till soc och de ordnade LVU placering på fam.hem åt min son. Jag hoppas det inte är försent.

Tragisk historia. Men oroa dig inte för din son. Jag tror att unga har en alldeles fenomenal förmåga att läka.

Om man bara har synhallucinationer, så brukar det inte vara schizofreni utan något annat. Synhallucinationer är inte så vanliga vid schizofreni och då brukar man också ha röster. Hade du andra symptom då också eller såg du bara änglarna? Kunde inte din man ta hand om sonen, när du inte mådde bra eller att sonen på dagtid fick vara på dagis?

Jo, han tog hand om sonen, men vi bodde fortfarande tillsammans.

Han fick ju uppleva all min skräck och mitt sjuka beteende

Emotionellt instabil personlighetsstörning, ångestproblematik, deprimerad är min diagnos.

Men då när jag var ute och svävade 99 skrev de på psyk i min journal att jag var schizotypal .?

Jag trodde jag var en gudomlig krafts tjänare. Som skulle göra världen till en bättre plats, men visste bara inte hur....? Jag ville informera men till slut

kunde jag inte prata färdigt en mening !

Kunde inte prata riktigt. Min omgivning fick ingen kontakt med mig.

Jag kände kraften så starkt att det kändes som om jag vandrade runt med
evig orgasm <!-- s:oops: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_redface.gif" alt=":oops:" title="Embarassed" /><!-- s:oops: -->

Evigt lyckorus och jag är i min egen värld, där jag vilar tryggt i en mammas famn.

Verklighetsuppfattningen är svag i perioder, men jag är mkt deprimerad och har varit sedan jag var ett litet barn. Som barn hade jag mkt ångest, i 12 års åldern började jag med att fly verkligheten i form av att sova bort den.
Jag drog mig undan från kompisar mer o mer.

Annorlunda känner jag mig.

Vad är positivt symtom ?

Jojohanna, vad gör du om dagarna, arbetar eller studerar du eller är du sjukskriven?