Hej och välkommen. Om du har paranoia, så lås dörren, sedan är du fredad, ingen tar sig in till dig. låt bli din syster och gå till någon för samtal. Jag kan rekommendera sjukhuskyrkan på din ort, för samtal med en person med tystnadsplikt. Hos dem kan du gå. Jag har gjort det själv och hade en utbildad psykolog jag gick till för samtal i en fem sex år, helt gratis. Psykologen sade till mig, att så länge du kan prata om det är det ingen fara.
Angående vapnet du har, så är det alarmerande om du haft ett riktigt vapen, då hade du varit väldigt nära ett polisingripande. Detta för psykisk sjukdom och vapen är väldigt, väldigt dåligt. Man kan göra saker man ångrar resten av sitt liv och det endast beroende på att man har ett vapen.
Jag var vapenkåt och fixerad vid vapen och var med i en skytteförening och sköt skarpt med Mausergevär när jag var tolv år gammal. Jag gick ur föreningen när jag var femton, för att då var jag botad. Jag hade alltså tillgång till vapen vid unga år och har åkt tvärs igenom stan med ett fullt fungerande vapen, utan att någon ledare var med mig, eller för den sakens skull inte någon vuxen. Jag ryser vid minnena av det, men då tog jag det för helt naturligt.
Att hota med vapen eller en attrapp som ser ut som ett riktigt, kan i ett läge göra att den som blir hotad i sin tur skjuter skarpt, med ett riktigt. Ta och lägg undan det eller rent av ge bort det så länge du inte är frisk.
Du är välkommen med frågor och om inte jag kan besvara dem, kan förmodligen någon annan svara på det du frågar efter.
