Vet inte hur jag ska formulera mig så att ingen kan lista ut vem jag är. Det är så att jag den senaste tiden - ungefär någon månad eller så - allt tydligare upptäckt att jag är iakttagen och förföljd. Inte bara av en person i ett speciellt sammanhang utan i stort sett i alla situationer som jag befinner mig i.
*Jag har ett jobb som jag alltid har gillat och trivts på. Har alltid skött mig bra och kommit överrens med de flesta. På senare tid har jag dock märkt att folk tystnar när jag kommer i närheten. Plötsligt tas en del av mina uppgifter över av andra. De pratar över huvudet på mig. Ingen lyssnar på vad jag har att säga. Jag vet att mina "kamrater" pratar om mig med chefen. De vill ha bort mig från jobbet. De säger inget till mig men jag vet att det är så. Ett annat tecken är att det inte längre kommer post till mig i postfacket på jobbet. Alla de andra får sitt men min låda är tom.
*En del av min fritid går åt till en förening - kan såklart inte nämna vad för förening. Har ett ansvarsområde som jag skött ganska bra ett tag, men nu vill man ha bort mig. Tror att det beror på att jag är driftig och fattar egna beslut ibland. Nu är kommittéen kallat till möte nästa vecka och det kommer att vara som att gå till sin egen avrättning... Det jävliga är att ingen säger något rakt ut till mig utan avrättningen ska ske oförberett och offentligt!!
*Är med i en styrelse där jag bor. AV någon anledning får jag inga kallelser till möte längre. Ingen svarar när jag ringer eller knackar på för att få veta något. De tror kanske att jag ska smitta dem om de öppnar.
*Posten har slutat komma. Staten vill tydligen inte längre få in pengar av mig och de verkar vilja radera mig ur systemet.
*Vissa familjemedlemmar svarar varken på telefonsamtal eller mail.
Det finns massor av andra exempel!
Jag vet att det bara är en tidsfråga innan de förintar mig, och ingen kommer ens att veta att det hänt. Jag kommer att raderas ur allas minnen och medvetande. Som om jag aldrig ens funnits. Det kanske är så att jag är från en annan tillvara och bara är här på besök utan att någon vet om det eller kan se mig.
Hur räddar man sig från spöken som försöker ta sig in via balkongen, från att få hjärnan deformerad?
Hej maya!
Det låter hemskt att så många är emot dig.
Men det måste vara orimligt att så många
oberoende av varandra har gaddat ihop sig
mot dig på en gång.
Själv vet jag att när jag varit i psykos så brukar
de mest otroliga saker hända samtidigt.
Så småningom brukar det gå att få naturliga
förklaringar, på inte allt, men nästan.
Glömde nämna att läkaren ringde i dag och bad mig komma redan i morgon. Skumt. Behöver nog inte träffa honom men vågar inte avboka eftersom jag vill överleva även morgondagen...
Jag håller med Geta och Nissegossen för jag tror inte heller att alla plötsligt har gaddat ihop sig mot dig. Jag tycker att du skall berätta för läkaren hur du känner det nu. Det är ganska troligt att det borde gå att behandla. Försök också vara kritisk och ifrågasättande till dina idéer för det kan minska på paranoian. Förutom antipsykotika kan paranoia behandlas med kognitiv beteendeterapi.
Vet inte om detta hjälper dig, men jag tycker jag känner igen mig i dig innan jag insjuknade. Jag är den duktiga typen och tar lätt på mig ansvar. Innan jag insjuknade tog jag på mig ett alldeles för stort ansvar och tog nästan över andras jobb. Jag upplevde då att folk tog avstånd från mig, vet inte om det var det att jag var så väldigt stressad eller om det verkligen var så att folk tog ett steg tillbaka.
Känner du att detta stämmer på dig tycker jag du skall ringa in och sjukskriva dig och ta en paus för att tänka över din situation.
