Berättar ni om era vanföreställningar till friska människor

Jag har också slutat prata om det till mina närstående för de tror inte att det jag säger är sant för det första. Och för det andra blir det väldigt tjatigt för dem att höra alltihop. Idag känner jag mig deprimerad för att min far förstört hela resan som skulle bli underbar o jag är väldigt besviken på honom. Kanske skyller jag på mina föreställningar att jag inte kan lämna huset oövervakat o måste stanna hemma. Tiden får utvisa.

Jag tror psyksjuksköterskor och psykologer kan man prata vanföreställningar med psykiatrer är nog inte så intresserade. Jag tror det är bra att någon avfärdar dem som osanna.

Nissegossen, vilken bra berättelse,jag läste den högt för min man. Han fann den intressant !

Så som många andra kunde göra.

Vem fan vill höra ens vanföreställningar???

Det beror väl på om man är en underhållande berättare?

Might so be.