"Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" Det sade Jesus på korset i den elfte timmen. Låt oss säga att man förstår honom. Eller "henom" skulle man väl säga idag!
Jag har alldrig trott på att jag skulle vara Jesus men däremot tror jag att jag tillhör den andra sidan. En liten demon som har ärvt det hela i generna.
Jag var aldrig religiöst grubblande innan första psykos. Jag var en väldigt glad person som inte "behövde" några utomjordiska förklaringar. Men så öppnades de tusen dörrarna på vid gavel och idag tror jag på en massa övernaturliga ting. Jag har nu vad som kan kallas "tro" och jag har religiösa figurer och bilder runt ett litet altare i mitt hem. Framför allt använder jag dessa bilder för att landa i ett lugn. Ej upphetsning. Eftersom det fungerar så är det ingen "tro" egentligen utan ett faktum.
