Tankeläsning?

Hur tänker ni er tankeläsning?
Jag tänker inte läsningen som tanke för tanke. Utan mest i nyckelordsform och innebörd. En visshet mer än att kunna följa med i varje exakt mening.

Jag har iallafall aldrig kunnat läsa något mening för mening, tanke för tanke. Men ibland varit väldigt säker på tanken hos någon annan. Fast mer åt intuition tror jag.

Fast ibland kan jag tro att ett 'tankefönster' uppstår, så att en viss person just då kommer åt mina tankar. Jag vet inte riktigt hur jag tänker mig det, men inte att de kommer åt av mig tänkta tankar mening för mening.

Men ibland kan jag tänka att de kommer åt tidigare tänkta tankar, eller framtida. Jag kan uppleva detta som helt sant. Men det kan det väl inte vara? Men hur kan man veta det?

Inte vet man heller. Jag skulle tro att du talar om intuition. Om man är en riktig människokännare, kan man gissa ganska bra.

Annars, Sylvia, hur har du kommit på att ta den där gubbisen till avatar? Det är roligt / tufft.

Nej, nej, nej.

Intuition hoppas jag verkligen inte att det är. Det innebär ju att 'tankefönstren' är verkliga.
För somliga personer har jag fullt sjå att hålla koll och försöka stänga alla tankefönster som uppstår.

Upplever du tankefönstren störande? Får du därifrån sådan information som du vill inte ha? Är det värre med sådana personer som du känner särskilt bra såsom nära släktingar? Väntar du på oangenäma tankar från deras håll pga tidigare erfarenhet?

Min mamma och jag har någon sorts telepati mellan oss... ofta ringer vi varandra i samma stund... man är på väg att ringa upp och så ringer den andre... Hon känner också om något inte är bra med mig, och jag med henne... då vet jag det innan jag har ringt... det verkar som att mycket nära band som mellan förälder och barn kan ge en sorts telepatisk överföring... den är dock inte så tydlig att vi kan läsa varandras tankar... det är mer att läsa känslorna det handlar om...