MsTibbs skrev: Jag skriver som hobby närmast, är intresserad av psykiatri. Tycker också om folk här, även om psykiatern tycker jag borde ha "riktiga vänner" i stället för "låtsasvänner på internet"... det ger mycket med nätet, annars skulle jag inte ha någon att umgås. Jag lär mig mycket, får bollplank när jag funderar på saker.
I nätet lär man känna människor väldigt bra efter att ha följt med diskussioner på ett forum i åratal. Innan jag kom hit, hade jag frekventerat ett annat forum så länge att jag hade hunnit träffa en hel del av medlemmarna i det riktiga livet. De motsvarade överraskande bra den uppfattningen som man hade fått via nätet och de har varit helt riktiga vänner. Eftersom man i nätdiskussionerna har möjlighet att ta risker och vara helt ärlig, vet man kanske ännu mera om nätvännerna än om människor som man lärt känna i ett något annat sammanhang såsom t ex kurser, jobbet eller krogen.
Jag vet inte vad din psykiater menade med att skaffa "riktiga vänner". Var skulle man värva dem? I föreningar, fester, hundutställningar? Det är ett ganska sällsynt sammanträffande att man hittar likasinnade så där enkelt.
En annan sak är att man kan t ex ha arbetskompisar som man allierar sig med pga något gemensamt intresse, som tråkigt ofta är bara ett gemensamt fiende, såsom t ex någon sadistisk dumskalle på kontoret. Det är bra att ha "vänner" på jobbet men det är en helt annan sak hur länge ett sådant vänskap håller ifall situationen och maktbalansen ändras, t ex dumskallen går på pensien etc. , om "vänskapet" inte baserar sig på ett gemensamt värdegrund och en omfattande kännedom av den andres tankesätt, utan i stället bara rationaliteter i arbetsplatsatmosfären. Jag tog här arbetsplats som exempel men det skulle lika bra ha kunnat vara skola, släkt etc.
