Misshandel och olaga hot. Hade jag lyckats hålla mig lugn kanske jag hade jobb nu....
Men ingen fick men för livet i alla fall, de som jag gav mig på lever lyckliga liv idag med jobb, fungerande familjeliv etc...
De har inga skador efter det jag gjorde och det är jag glad över!
Den jag hotade var min farbror, som ju var min chef tidigare, och som jag aldrig riktigt kunnat tycka om sedan jag misstänkt att han var inblandad i sexuella övergrepp som min far utsatte mig för när jag var i tonåren. Men det är det ingen som tror på, och far min är ju död sedan länge.
De jag misshandlade var min mor och min bror, och det gjorde jag i ren frustration över att de inte kunde lämna mig ifred samt att jag genom åren förstått att min bror egentligen inte tycker om mig.
Men när han har problem så duger jag.
Han ringde till mig när jag satt inlåst på psyk och beklagade sig över sitt sexliv!
Men huvudsaken i det hela är att de mår bra nu, för jag älskar dem ändå, de är ju min familj, även om de aldrig tyckt om mig särskilt mycket eller kunnat uppskatta det jag gör. Jag hjälpte min bror med kurser som han behövde för att komplettera sina betyg, och den här våren har han äntligen lyckats ta sig in på brandmansutbildningen. För några år sedan fick han en dotter.
Det går bra för honom.
Min mamma lever lyckligt med en man i en insatslägenhet.
Och på så vis kan man ju säga att jag lyckades med det jag ville uppnå, även om jag gjorde det på fel sätt, att de skulle gå vidare med sina liv, och inte lägga sig i mitt hela tiden.
Men jag kommer väl aldrig kunna få något jobb inom vården....
Författare till inlägg
