Så arg ibland

blir så arg ibland och vet inte varför det kan vara något som inte ens är
något att bli arg över. Jag tappar kontrollen och slänger saker om kring mig. Och min mamma gör det bara värre för hon påpekar at jag inte ska bete mig så och säger jag är barnslig och säger negativa saker som gör det värre. Då mår jag bara sämre för att jag vet att det är fel.
känns som det har hon inte något att göra med. Vill helst bli lämnad ifred. Hon säger bara att det är för at jag slutat med medicinen och hon vill att jag ska fortsätta med medicinen. Men jag tycker inte den hjälpte och jag har mått bättre sen jag slutade. Förutom att jag blivit känslolös och ibland blir jag så arg jag vill börja gråta oh då känner jag mig hjälplös för att jag inte ens kan vara arg. Är för det mesta alldeles utan energi somnar nästan på dagen och kan inte sova om nätterna. Sen fick jag ett hemskt mindre anfall i går natt. Så det är ju det också att tänka på.

Har inte varit arg av mig förut. Kankse ibland men då har jag haft god anledning till det. Brukar inte bli arg, bara ledsen istället.

kan det ha något att göra med att jag gått på medicin förut?

Vad är det du har medicinerats för? Trappade du ner dosen eller avbröt tvärt?

trappade ner dosen med antideppressiva. Slutade inte tvärt
tog minst tre veckor att trappa ned.

jag är också väldigt arg nuförtiden. Men det är ok. jag går på mediciner och känner så ändå. det dumma med vårt samhälle är att det inte är så tillåtet med olika känslor. Jag jobbar mycket med mina känslor. Jag andas bland annat djupt ner i magen. Sen kan det ju vara bra att ta reda på vad man är arg på också. Jag tror jag är arg på all kontroll. Att jag inte kännt att jag får vara mig själv och så. Att bli hämmad i sitt utryck. man kan motionera, springa... det är bra när man är arg. Ibland dundrar jag på på mitt instrument. är lite för lat för att motionera. men jag håller med om att det är jobbigt! det känns lite som att det aldrig skulle ta slut. men jag vet av erfaenhet att det gör det.
min mamma är föresten också rädd för mina känsloutryck. men jag bor i egen lägenhet. men jag bodde länge hemma hos föräldrarna och det var jobbigt. Stå på dig!

Om du har varit deprimerad, kan tröttheten och det att du har sömnsvårigheter ha att göra med depressionen...

Är du arg för något som du varit arg på länge, som du hållit undan? Kanske terapi vore bra för dig, du skulle kunna prata om ilskan, och kanske komma ur depressionen genom terapin också...

Det kan vara så att du trappade ner medicinen för snabbt. Då är det vanligt med bakslag. För att komma i lite bättre balans kanske du skulle backa lite, dvs ta en halv tablett (jag vet inte vad du hade eller vilken dos) om dagen i några veckor. Detta för att medicinen ska få lämna kroppen i ett lite lugnare tempo.
Oavsett vilket antidepp du har haft funkar det på samma sätt med alla.