Overklighetskänsla.

I oavbruten följd känner jag en ganska svårdefinerad overklighetskänsla.
Det känns inte som jag är riktigt vaken utan är i en fantasivärld och att drömmen är mer verklig än verkligheten. Jag blir galen för att jag aldrig riktigt känner som att jag är vaken när jag är vaken och blir galen på grund av att det ger mig sociala fobier, för overklighetskänslan växer sig större pågrund av hur mycket folk som är omkring mig.
Finns det någon som känner likadant?

Jag har aldrig haft problem med detta, men vid schizofreni kan overklighetskänsla eller derealisation förekomma även om det inte drabbar alla. Det kan förekomma vid ångest också.
www.thelindenmethod.co.uk/depers ... sation.htm

Jag känner igen mig i det du skriver, att man tycker som om man aldrig är riktigt vaken. Detta brukar hänga ihop med att man har en domnad känsla i kroppen. Ju mer tiden går desto mer känner jag att jag håller på att klarna i huvudet och känner alltmer av min kropp. Tror inte det är medicinen som gör att man känner sig så som att man drömmer, det måste vara sjukdomen. Den delen av hjärnan som är igång när man drömmer har visat sig vara igång hos schizofrena när de är vakna. Kan det vara en förklaring? Jag har också haft väldigt mycket overklighetskänslor, har ibland undrat ifall det jag drömt var sant eller inte, och sen så har det bara dykt upp känslor inom mig där jag sagt "detta är inte verklighet", "detta händer inte". Jag har tyckt att vanliga apparater, telefoner och så, sett ut som leksaker och var inte verkliga eller riktiga. Människor verkade konstiga och overkliga. Känner du igen detta också?