En utlösande faktor var nog en obesvarad tonårskärlek. Jag började hitta på historier som gick ut på att vi hörde samman och att det var meningen att vi skulle vara ihop. Och att jag var något speciellt utvalt så att han skulle bli intresserad av mig....Jag var väldigt osäker på den tiden.
I förälskelsefasen är väl alla mer eller mindre tokiga... att vara förälskad gör att man blir blind och bara ser det man själv vill se hos personen... och kan bli besviken sen när man upptäcker andra sidor hos personen... kärlek däremor tror jag är mer sansad... att man älskar någon med både fel och brister... att man älskar hela människan... det blir något varmt och vackert... och fördjupas med åren...
Jag tror att PSR har erfarenhet av det. Han har skrivit om det några gånger vill jag minnas. Tyvärr, har jag inte sett honom här så ofta på senare tid.
Intressant är att psykoserna startar ofta i tonåren, som är en period i livet där folk säkert är mest kära.
" title="Wink" /><!-- s:wink: -->