flytta hemifrån

jag undrar vad det kan bero på att vissa inte har den "utvecklingsfas" som är naturligt, dvs flytta hemifrån, skaffa eget boende att rå om sig själv mm??? jag känner inget behov eller längtan av detta, snarare en olidlig rädsla och ångest att behöva klara mej själv. hade väldigt gärna velat känna den där härliga känslan av att frigöra mej, men det finns inte i min värld. jag är bara rädd för att vara ensam och inbillar mig saker och fantiserar om de mest overkliga saker som ska hända.....

Hur gammal är du ?

20år...men har ingen som helst tanke på att flytta, tar hellre livet av mej..alla mina kompisar har liksom börjat leva sina liv, men jag bara står o stampar, har nyligen varit inlagd på psyk, i två månader osv...psykos mm...

Ta det lugnt och andas ut. Det är ingen ide att forcera saker. Tids nog kommer du också känna att det är dags att flytta och försöka stå på egna ben. Jag tycker inte du skall jämföra dig med dina andra kompisar, hade dom prövat gå i dina skor med dom förutsättningarna du har fått så hade situationen varit annorlunda för dom.

tack fredric, det stärkte...du verkar himla snäll, efter alla kloka svar du gett här på viska!!! gulligt

Ta det lugnt med flytten... det är inte lämpligt att flytta just som man blivit utskriven... kan ge för mycket stress... ta det när du mår bra och känner att du vill flytta till eget...

Jag känner folk som är dubbelt så gamla som du och fortfarande har mycket stöd från sina föräldrar... bäst är nog ändå att bo själv och träffa dem ofta... då blir det mindre risk för konflikter än om man bor hemma varje dag...

I vissa andra kulturer bor man hemma tills man gifter sig.... det är nog bara här som så många bor ensmma på olika sätt... som unga i studentrum... som äldre i sin lägenhet... långt från familjen... i ensamhet... det är trist att familjen inte är viktigare i vårt samhälle...

Har man bra kontakt med sin familj är det en gåva värd att ta vara på... och träffas, få stöd, och ha det roligt tillsammnans....