Jag hade nyligen en psykos, den har utvecklats till paranoid schizofreni. Jag har förlorat allt jag äger, mitt liv är kaos (för att inte säga fula ord). inget fungerar. Jobbet är borta, familjen likaså. Allt i ett svep. Depressionen känns som om någon slagit mig med slägga i magen. Nu har jag fått insikt om att jag är lätt autistisk också (man är känslig för förändring då). Fyller snart 30 och undrar.. Va fan gör man?
Att drabbas av en psykos är som att falla ned från ett berg och hamna i en strid flod som bär en iväg från det liv man haft... det enda man kan göra är att försöka hålla näsan över ytan och följa med... och hoppas på att landa vid en strand dit man kan ta sig upp och börja om på nytt...
Så har det varit det för mig i mina psykoser...
Men livet på den nya stranden kan bli bra... det finns hopp....
