Hur var era första fem år med psykossjukdom?

Jag hade den grundläggande psykosen under sommaren och hösten 1980. Sedan föll mitt liv samman totalt. Allt jag byggt upp rasade; vänkrets, mina studier, mina kontakter på arbetsmarknaden och min självkänsla försvann,.
jag hamnade på noll och det gick inte att återskapa livet som frisk fast Gud vet att jag försökte.

Många år senare hade jag en mindre allvar psykos men det var denna som plockade bort mig från arbetsmarknaden för gott och jag fick sjukpension. Det var en lättnad, att slippa kravet på att jobba till varje pris som helst. Kände mig äntligen fri..

Det e lulligt

Under de första fem åren försökte jag vara kreativ med digital konst. En del sa att jag borde ha ställt ut min konst och sålt posters.

Jag försökte även "göra rätt", genom att jobba eller studera. Till en början hade inte mina drömmar gått i kras, jag ville bli civilingenjör.

Numera gör jag knappt någon konst alls, målar ibland.

Kommer knappt ihåg det, Miika satte fingret på rätt punkt, det var kaos och turbulent med självmord som en central punkt, har varit under de 5 åren varit så nära självmordet att jag fått PTSD pga av det.

Första fem åren var kaosartade. Betedde mig underligt och röster, röster, röster.

Första året var jobbigt med ovissheten om fler psykoser. Resten av tiden jobbade jag heltid.