Egentligen undrar jag hur mycket man måste lämna ut sig till ngn annan?
Man har ju en känsla av att i kärlek kan ingen diktera villkoren. Just att schizofrenin skapar en osäkerhetskänsla som är svår att släppa. Eftersom
sjukdomen lätt blir mytförklarad, så är det ett problem att okunniga kan hindra en kärlek att växa fram.
Problemet med känslor är att det så lätt bildas en flaskhals, där det blir trångt för dem som behöver hjälp. En moral är bara en känsla av hur man upplever sitt eget välbefinnande utifrån andras känslor.
Egentligen undrar jag hur många som är schizofrena här, som har problem med att ta ansvar för ngn annan?
För egentligen tvivlar jag på om man kan ställa så stora krav på en själv?
Jag tycker att man bara här behöver lämna ut om sig själv det man själv vill lämna ut. För att kunna hjälpa andra här så måste man själv må hyfsat och man måste tänka på sig själv också när man har schizofreni för att kunna ha sjukdomen under kontroll.
Jag tror att de flesta med schzofreni lever rätt ensamma och har nog bara ansvar över sig själv. Jag tror att sjukdomen skapar en del problem också med sociala kontakter som gör att ansvaret för andra blir mindre i praktiken.
Det kan nog gå att ta ansvar över andra om man är symptomfri och personen som man skall ta ansvar över inte framkallar massor av stress. De flesta av oss är ju ganska stresskänsliga.
