Relation och kris....

Min pojkvän är väldigt innestängd, han är tystlåten, öppnar inte upp sig för mig. Han följer alltid min pipa, vad jag vill. Känns som att vi lever efter mina behov och efter vad jag tycker och tänker. Undrar om han verkligen vill ha detta förhållande?

Känns som att han delar med sig allt detta med någon annan, har sex med någon annan pga att han inte tar intiativ och det skapar osäkerhet och otrygghet för mig, och det är det sita jag behöver just nu när min värld rasat samman.

Jag vet att han vill vara till lags, göra mig lycklig och jag har gått igenom en svår kris, psykos, överdos försök till självmord och vet att det tagit hårt på honom.

Hur kan vi hitta tillbaka till varandra på ett sunt sätt? Hur vet jag att han vill leva med mig och inte känner bara ansvar? Tänk om han lever med mig för att han är rädd att jag tar livet av mig om han försvinner ur mitt liv. Allt är kaos

Har du prövat att prata med honom om detta? Om hur du tänker,känner o tycker?

Tyvärr känner jag på samma sätt i mitt förhållande. Jag känner mig mycket osäker på om min sambo verkligen tycker om mig och älskar mig.
Men min sambo trycker gärna ner mig om han kan. Pratar skit om mig när mina vänner och hans vänner är i närheten och jag också är med. Detta känns fruktansvärt. Jag känner hans förakt och ibland undrar jag vad som får honom att vilja bo ihop med mig. Själv är jag rädd att lämna honom för jag är rädd att inte duga till någon annan pga att jag är sjuk.
Jag är beroende av honom både ekonomiskt och psykiskt. Jag har inte heller råd att flytta till ett bra boende pga dålig ekonomi och en kärv bostadmarknad.
Känner du dig för osäker på din sambo så gör slut med honom det är mitt råd. Har man ett bra förhållande mår man också bättre. Må inte som jag dåligt i ett förhållande som inte fungerar. Du är värd bättre och du är värd att må bra det kommer du aldrig att göra i ett dåligt förhållande.
Stå på dig!