Fan vad dom tittar!

Hejsan allihopa!

Ibland tar de destruktiva tankarna överhanden och ångesten smyger sig på. De tankar som tränger sig på är att alla i det samhälle jag bor i vet vem jag är och vet att jag är psykiskt sjuk, vilket resulterar i att de glor så inni helvete. Varje dag måste jag kämpa emot dessa bedömmande blickar.Försöker fokusera på det jag skall göra och ignorera de som tittar, men det är jobbigt. Nån som har nåt tips på hur man förutom att ignorera kan tänka för att inte få sådan stark ångest. Människors fördomar kan ju inte få styra mitt liv på detta viset.

tyvärr hypersoniq har jag inget svar på ditt problem.

jag tvingades själv flytta från min hemstad efter en elakartad psykos och noll reagerande från psykiatrin. jag härjade fritt i staden i fem (!!) månader innan jag togs in under tvångsvård. många kände nu igen mig och alla förstod att jag led av psykisk sjukdom. efter utskrivningen och tillfrisknandet (som för en gångs skull bara tog två veckor) stängde jag in mig i lägenheten i 6 månader, därefter tog jag beslutet att flytta från orten så att jag kunde vistas på stan utan att det viskades och pekades.

jag sätter mig in i dessa människors situation och kan förstå att man pratar då mitt beteende klart sagt var icke-konventionellt.

jag hade nog reagerat på samma sätt hade jag inte vetat vad psykisk sjukdom handlar om.

man kan inte förarga sig på människors okunskap och oförståelse, däremot har jag nu slutat be om ursäkt för mitt beteende. det är ju faktriskt en sjukdom, liksom förkylning eller cancer...och inte fan ska man behöva ursäkta att man är sjuk?! ...i mitt fall var det i och för sig självframkallat genom droger, jag har bäddat min egen härva till säng och nu får jag ligga i den.

hoppas du kan vinna tillbaka ditt självförtroende, jag önskar att jag kunde säga "stå på dig" men tyvärr har jag ju själv lagt benen på ryggen och FLYTT, därför skulle det bara vara hypocracy!!

MVH
//T

Jag vet kanske ett sätt...har Du provat att vara på en RSMH-lokal?
det har funkat för mig, där...nämligen att man släpper "garden" - både jag och alla andra, i lokalen, känns det som...eftersom det är "underförstått", att här får man må som man vill!

att det är OK...ingen fara!

Testa det gärna!
K