Jag tror att man kan bara råka begå brott.
Jag kan komma på mig själv att (ja egentligen är det inte jag) jag kan planera att utföra bågot brott. Har alltid en kniv med mig eftersom jag måste vara beredd när det ska ske. Sen hör jag ofta nu pistolskott inne i huvudet och jag vet inte om det betyder att jag ska skjuta mig själv eller om det är en uppmaning att jag ska skjuta någon annan. Men jag har ingen pistol eller gevär, så jag vet inte vad det betyder.
Det är ruskigt när dom mörka tankarna och vad det nu är sätter igång.
Detta är ett mkt turbulent ämne, och debatteras flitigt.
Men det låter mkt tragiskt om upplever att det vore bättre för folk med psykiska symtom att dölja det och inte få ev. behandling.
Men jag förstår, det vore grymt att leva i den ovissheten och räddslan för att göra fel. Nåja ovissheten har nog många av oss här även upplevt under LTP-vård.
Jag var intagen först på den gammla lspv sedan lrv. Man viste inte när man skulle komma ut det jag hadde jort hade givet mig max 6 månader fängelse men nu var jag i vadstena i 4 år.
Det pågår diskussioner om att ändra den rättspsykiatriska vården och avskaffa den för 90 %. De flesta skulle alltså få fängelse och mår man psykiskt dåligt och är sjuk får man tillfälligt vård tills man mår bättre och kan vistas i fängelse igen. Man kan dock dömas till utskrivningsprövning enligt en samhällsskyddsparagraf, men för de flesta blir nog straffen då tidsbegränsade, som vanliga straff. För en lite grupp 10 % som är uppenbart allvarligt psykiskt sjuka och är helt omedvetna om sin gärning kommer den rättpsykiatriska vården finnas kvar som idag. Jag har för mig att beslut om detta kommer kanske under nästa år. Det har diskuterats ganska länge redan.
