Uppfostrings-Anstalt

[i:2p8jzak9][u:2p8jzak9]jovars, har sådant bakom mig.

Det sänktes så småningom. Både ja skola och hvb hem hem för vård o boende.
Men den var både anstalt + uppfostring. jag var i ålder ca 18-20. Sedan infiltrerade
så småningom laro-kliniken. Filialen såldes för 2,5 mille. Sedan skall hård hudade
heroin missbrukare komma till tals. Först var det ngt tjafs med autistiska ifrån
hela Sverige svårt sjuka barn med autism. Sedan då knark missbrukare redlösa.
Varför de sonika samlat in namnunderskrifter tror dom fått ihop ca 200 st.
Att de skall bege sig där ifrån. Märkligt att finansieringen är en Restaurang kedja i underhållnings
branschen. Ledaren heter Ingmar Larsson och påvisade att det skall eller han prackade
"nu, kommer, vi till det roliga" (anställnings intervjuer). ! :lol: Men. När jag bodde där
hade de för slentrian spotta. Ideligen. En som hette Miguel knarkade. Och frågade per telefon
när vi seglade om vi skall knlla sen när jag kommer hem från Göteborgs stjärgårds segling
. de flesta var redlösa saknade takt samt ton.
Inga att bli frälst i direkt. Man var rädd om det egna skinnet nästan konstant. Det var ångest-blandad
skräck. Sen skulle man torteras med vistelse med familjen via tåg på helger. Jag kunde
ha döds ångest2-veckor efter längre visiter sas. Det är som det är nu i skolorna. Ungarna
tog över. Det va- kamrat uppfostran i sann ära. KRAM kärlek respekt ansvar medkänsla.
***enligt, lekman*. Men kan också uppfattas som kamrat så som kamrat-uppfostran.
Man blev pådyvlad massa propaganda hela tiden. Ingen mänsklig miljö alls. Rätt fjantiga
var dom allt. <!-- s8) --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_cool.gif" alt="" title="Cool" /><!-- s8) --> ... Sen va det en som hette Jonas Larsson. J-L initialer. Han var sinnessjuk.
Betedde sej som en svår svulstig apa. Det gick inte ej att få reson på han-honom. han va redit sjuk.
Annars var det typer med pumor tatuerade som pratade att de skulle gå med i combat 88. Och
snacka massa att jag va så nära att få ----............ Var det någon mörkhyad på tåget kunde någon klämma
fram fasen jevla somalia barn. sen när vi trodde att vi sluppit fanaskapet s djevlen kom han tillbaka.
Omständigheterna tedde sig illa och på så sätt. Och han körde sin magiska arga propagande
och vi fick åter plågas..... Av den djevlen as asa-fanskapet. Sen delade jag hytt i slussen (vi hade
separata rum). Utan tillsyn. Och han va ful av energi. Det va inte ja. Ja va Inte upplagd för massa
stress av konstiga typer. Vad är det för fel att bete sej mänskligt. Är de ngn sjuk tvångstanke
att man måste bete sig annorlunda. Varför de betede sig anskrämligt å var anskr'mliga. fjantade
runt sig. trodde dom va så hippa och coola. När ingen egentligen orkade med dem. Fjant - ungarna.
Sen roade dem sig under oss att slå på ström och av och växlade då...,,,, Ja sa till läraren men han gjorde
inget åt de. Sen bakade en kille ja han Jonas Larsson när jag duschade, så jag fick jag blev ngt hiskligt
traumatiserad. Och totalt off bound. Han kastade kast stjärnor på dörrarna, jag tjallade då hade jag
tur för vi påstod att den satt alldeles i väggen när den i själva fallet då låg i hans låda. Han hade förvisso
coola kläder han låg med massa brudar söp. Hans pappa var alkoholiserad boxare. Han djävlades med kniv.
Han kom hem full. Han frågade ifall jag ville hugga han i magen med en kniv en morgon. pinsamt nog var han nog
retorisk. kan inte tänka mig annat. Han högg i väggarna med kniv ngt fruktansvärt. Han dansade som slentrian
och dansade uppfodrande att jag skulle gilla det sen sa



han jag bara fula mig. Fruktansvärt läskig. Jag vet en annan med schizofreni han hette Tomas Rogan.
Hans pappa kom från Jordanien och brydde sig ej om honom. När vi reste till Grekland Mobba de
skiten ur han. jag antar väl att de var ganska så härva det vara bara en himla massa psykisk
o, Fysisk - misshandel.. Härdad och fick nya erfarenheter[/u:2p8jzak9][/i:2p8jzak9] :joker [i:2p8jzak9][u:2p8jzak9][color=#FF0000:2p8jzak9]jkb[/color:2p8jzak9][/u:2p8jzak9][/i:2p8jzak9] :tummenupp

Du har varit med om mycket.

Bra skrivet björk!

Känner lite igen det där från när jag var inlagd under 80-talet. Fast där fanns flest tjejer och kvinnor. Spritt språngande galna. En hängde sig i sänglampan. Andra sprang omkring och muckade bråk hela tiden. De slogs och jävlades. Personalen sprang och gömde sig. Själv hade jag ett slags hjältestatus. Ingen vågade sätta sig upp mot mig. Vissa brukade ge mig små hintar om att de skulle hem och hänga sig eller sätta en bomb utanför avdelningen. De visste (och räknade med) att jag skulle tjalla för personalen. För dem var det någon slags sysselsättning; att tänka ut absurda grejer som de sedan berättade för mig.

En kille trodde han var Simon Pelarhelgonet och sprang omkring och predikade, sov aldrig trots att de pumpade honom full med Haldol. Men han var inte den enda som var manisk. I perioder kunde det vara 3-4 st som bara sprang omkring i korridoren.

De var flera mycket intelligenta människor jag mötte under alla dessa år. Tyvärr var de för sjuka för att göra något av det. Idag brukar jag se mina ex medpatienter gå planlöst på stan med armarna stelt klistrade intill kroppen. Då är jag väldigt glad att jag själv lyckades bli så pass återhämtad att jag kan leva ett ganska vanligt liv. Trots allt.

hängde hon sej :tänk