Fråga!

  • Emma
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
20 år 2 månader sedan #464 av Emma
Fråga! skapades av Emma
Hej! Detta var verkligen en intressant sida! Har varit runt och kikat omkring ett bra tag nu. Jag läser till sjuksköterska och gör för tillfälligt min psykiatripraktik. Jag har en fråga eller är rättare sagt, jag är nyfiken på era synpunkter angående den eximinationsuppgift jag har. Vi ska skriva om en händelse/företelse som hänt under praktiken.

Händelsen jag valt att skriva om är följande: En kvinna, vi kan kalla henne för Lena har under en månads tid legat inne på avdelningen. Hon har fått diagnosen schizoaffektivt syndrom och ligger inne pga att hon inte tagit sina mediciner på ett halvår. En dag blir kvinnan väldigt bestämd på att hon inte vill vara kvar på avdelningen längre, hon vill skriva ut sig. Kvinnan är fortfarande mycket dålig och personalen på avdelningen (som för övrigt "kämpat" för att få henne inlagd) vill att hon ska stanna. Läkaren bedömer dock att hon inte kan skriva ett vårdintyg på kvinnan och att hon på så sätt kan kvarhållas på LPT. Just då läkaren precis skrivit ut kvinnan och kvinnan är på väg att lämna avdelningen kommer hennes dotter med en lapp. På lappen står det att kvinnan är vräkt och att hennes möbler är utställda på backen. Kvinnan har ingenstans att ta vägen. Hennes två barn har samma sjukdom som sin mamma och vårdas på behandlingshem. På avdelningen vet man att kvinnan har sina vänner bland missbrukarna och att hon själv far illa av att vara där. VAD GÖR MAN SOM VÅRDPERSONAL?
Mer
20 år 2 månader sedan #467 av Admin1
Svar från Admin1 i ämnet Fråga!
Hej!

En sak är underlig i frågan och det är att barnen är på behandlingshem, men ändå kommer en av dem med en lapp till vårdpersonalen.

Hon är alltså formellt sett inte i behov av tvångsvård, men saknar bostad. Det blir som jag ser det vårdens uppgift att samråda med de sociala myndigheterna så att de är medvetna om hennes bostadssituation samt även vårdbehov. Möjligen kan hon också få stöd av s.k. uppsökande team, som finns i öppenvården på vissa ställen i landet. Det är tänkt att den psykiatriska vården i framtiden mest skall bestå av sådant. Dvs kommer inte folk till vården så kommer den till dem.

Det finns en bok som behandlar hur man tacklar problemet med folk som inte vill
ha psykiatrisk vård. Den heter:

I am Not Sick I Don't Need Help!
by Xavier Amador, Anna-Lisa Johanson
Finns på Amazon:
www.amazon.com/exec/obidos/tg/de ... 076750533/

Admin
  • Emma
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
20 år 2 månader sedan #468 av Emma
Svar från Emma i ämnet Fråga!
Tack för det snabba svaret!
Det blev kanske ett litet fel med det där om patientens döttrar. Ena dottern mår bättre nu men har till och från legat inne på "krishem" och behandlingshem de senaste åren. Nu är hon gravid och bor hemma!

Jag har några ytterligare frågor om du skulle vilja kommentera dem: Hur tycker du att kriterierna för LPT är? Kvinnan jag mött är väldigt "uppåt" och säger bla att hon har övernaturliga förmågor och att hon är helgonförklarad. Hon är ju i dagens läge och i hennes ögon något väldigt bra och stort. KAnske hon inte vill bli den där "tråkiga" människan hon var innan? Tror du att det ofta är så att man inte vill ta medicinerna för att inte bli deprimerad?
Mer
20 år 2 månader sedan #470 av Admin1
Svar från Admin1 i ämnet Fråga!
Hej!

Det är lättare att få tvångsvård i Sverige än i de flesta andra länder i Europa. Tvångsvården varierar 20-falt mellan olika Europeiska länder och detta borde undersökas och utvärderas närmare. Min uppfattning är att tvångsvården speglar att vården är bristfällig dvs att fler effektiva behandlingar mot schizofreni egentligen måste användas än idag. Om folk blir friskare blir behovet av tvångsvård och vård mindre.

Att folk inte tar sin medicin förekommer vid princip alla sjukdomar och brukar omfatta c:a 50 %. Ungefär samma siffror finns för schizofreni och det är därför inte så sensationellt som det ofta framförs. Problemet är att det är svårt att förbättra medicineringsföljsamheten vid alla sjukdomar. Vid schizofreni får c:a 30 % depåinjektioner, vilket gör det lättare att kontrollera medicineringen även om detta inte är 100 % säkert heller. Man kan utebli från injektionerna naturligtvis.

Att inte ta sin medicin är ett komplext problem, som är ofullständigt utforskat. Förutom att man inte anser sig vara sjuk, så finns en del andra skäl också t.ex. glömska (kognitiva brister), ångest, oro samt upplevda läkemedelsbiverkningar. Jag har läst om att personer, som kan bli maniska, som vid schizoaffektivitet, kan ibland gilla det maniska tillståndet., vilket kan göra att man slarvar med medicineringen.

Admin