Examensarbete om schizofreni

Hej!
Vi är två tjejer som läser socionomprogrammet termin sex.
Vi håller just nu på att skriva ett examensarbete/c-uppsats som handlar om schizofreni kopplat till självbild. Vi är intresserade av att höra personers egna berättelser om hur det är att leva med schizofreni.
Vi söker intervjupersoner till uppsatsen och vore jätteglada om någon eller några ville ställa upp. Självklart kommer du att vara anonym i vår studie.
Vi lägger upp frågorna här, skicka svaren till den här mailen.: tovelouisesocionom@hotmail.com
Svara gärna på frågorna så utförligt som möjligt. Vi är tacksamma för alla svar vi får och du kan utesluta vissa frågor om du vill. Har du frågor och funderingar är det bara att höra av sig till oss.

Frågor:

Berätta kort om dig själv, tillexempel: kön, ålder, intressen, arbete, familj och boende

Hur ser ditt sociala nätverket ut?
Vilka är viktiga personer i ditt liv? och varför?
Föredrar du att vara ensam eller att ha människor omkring dig?

Hur skulle du beskriva dig själv?
Vad är dina starka respektive svaga sidor?
Tycker du att du har bra självkänsla? ( Med självkänsla menar vi den uppfattning man har om sig själv och den man är).

Hur fick du veta att du hade Schizofreni?
Hur gammal var du när du fick din diagnos?
Visste du vad schizofreni var när du fick diagnosen?
Hur reagerade du när du fick veta att du hade schizofreni?
Hur berättade de för dig att du hade schizofreni?
Hur ser du på din diagnos?
Hur ser andra på din diagnos?
Hur har du blivit bemött av andra?
Upplever du att du har blivit behandlad annorlunda någon gång på grund av din diagnos? När/hur/var?
Vilken hjälp eller behandling har du fått?
Tycker du att din diagnos påverkar dig i vardagen?
Får du någon hjälp i vardagen?
Tycker du att din personlighet har förändrats om man jämför före och efter sjukdomen?

Hur ser du på din framtid?
Har du några drömmar och mål?

Tack för era svar! Med vänliga hälsningar Tove och Louise.

louiseochtove skrev: Hej!


Frågor:

Berätta kort om dig själv, till exempel: kön, ålder, intressen, arbete, familj och boende
Är kvinna, 67 år, ålderspensionär, har arbetat inom vården, är utbildad arbetsterapeut och sjukvårdsbiträde. Har ingen familj. Har alltid varit ensamstående. Intressen är kultur av många olika slag.

Hur ser ditt sociala nätverket ut?
Har kontakt med syster och kusin. Annars är jag ensam för det mesta.

Vilka är viktiga personer i ditt liv? och varför?
Syster och kusin är viktiga. De känner mig sedan lång tid tillbaka. Sedan är Viska viktigt för mig.

Föredrar du att vara ensam eller att ha människor omkring dig?
Jag föredra att vara ensam. Tar in alldeles för mycket av andras känslor för att må bra.

Hur skulle du beskriva dig själv?
Vaken, öppen och ensamvarg.

Vad är dina starka respektive svaga sidor?
Envis, klarar mig själv men har kontaktångest.

Tycker du att du har bra självkänsla? ( Med självkänsla menar vi den uppfattning man har om sig själv och den man är).
Nej, det har jag inte.

Hur fick du veta att du hade Schizofreni?
Det räknade jag ut själv.

Hur gammal var du när du fick din diagnos?
Jag var över 30 år när jag officiellt fick diagnosen schizofreni. Första psykosen fick jag, när jag var 19 år men förr ville inte läkarna avslöja diagnosen. Man kunde bli deprimerad om man fick reda på den.

Visste du vad schizofreni var när du fick diagnosen?
Ja, jag var utbildad inom sjukvården.

Hur reagerade du när du fick veta att du hade schizofreni?
Tappade framtidshoppet. Trodde att jag aldrig skulle bli bättre.

Hur berättade de för dig att du hade schizofreni?
Fick ett sjukintyg från Försäkringskassan på posten, men först ringde en kvinna därifrån och varnade mig. Tror att det var läkaren som skrivit intyget som bett henne göra det.

Hur ser du på din diagnos?
Det är en väldigt tung diagnos som påverkar allt i livet.

Hur ser andra på din diagnos?
Mina föräldrar blev nog väldigt sorgsna, när jag blev psykiskt sjuk.

Hur har du blivit bemött av andra?
Har haft svårt att bli accepterad. Många ser mig som konstig och annorlunda. Ofta har jag blivit hånad.

Upplever du att du har blivit behandlad annorlunda någon gång på grund av din diagnos? När/hur/var? I nästan all kontakt med människor har jag blivit behandlad annorlunda. Men ytliga och korta kontakter har gått bra.

Vilken hjälp eller behandling har du fått?
På 1980-talet fick jag gå i psykodynamisk terapi i 8 år hos en psykiater som också var psykoterapeut. Annars har jag blivit medicinerad i låg dos.

Tycker du att din diagnos påverkar dig i vardagen?
Ja, jag är för det mesta för mig själv.

Får du någon hjälp i vardagen?
Nej, jag har aldrig haft någon hjälp i vardagen.

Tycker du att din personlighet har förändrats om man jämför före och efter sjukdomen?
Har alltid varit rädd och folkskygg.

Hur ser du på din framtid?
Nu har jag förlorat hoppet om att jag ska slippa min schizofreni. Då jag fyller 68 år är jag mest oroad för min fysiska hälsa.

Har du några drömmar och mål?
Jag satsar på att bli minst 80 år.

.

Det var bra att ni lade ut era frågor här. Då har ni större chans att få svar.

MvH
Geta på Viska

Hej, Här kommer svar på era frågor ni har ställt på VISKA. Hoppas att ni lyckas med er uppsats.


Berätta kort om dig själv, tillexempel: kön, ålder, intressen, arbete, familj och boende
-Jag är man, 56 år. Mitt stora intresse är att läsa böcker. Då främst skönlitteratur. Det senaste arbetet, 2011, var att utreda behov av företagsstöd på Länsstyrelsen. Jag är utbildad jurist och har tidigare arbetat som sådan men pendlingen till Stockholm blev lite för mycket för mig. Så jag kompletterade min utbildning med Företags- och Nationalekonomi.

Det var tur att jag var i 30-års åldern när jag fick min första psykos. I början av 80-talet (var 21-24 år) arbetade jag som Ingenjör vid Forsmarks kärnkraftverk. Jag kan bara tacka min lyckliga stjärna att jag inte fick psykosgenombrott då.

Min familj består av en gammal mamma, en äldre syster och hennes två söner med familjer. Alla på annan ort. Jag bor i ett litet radhus med en liten täppa.

Hur ser ditt sociala nätverket ut?
-Det bästa svaret på denna fråga skrev jag i ett svar till viskas självhjälpbok som jag kopierar in nedan. Frågan var, hur ser en vanlig dag ut.

Min tillvaro präglas av en balans mellan att stanna hemma och gå ut. Stannar jag hemma för mycket blir jag sensibiliserad och överkänslig för intryck. Har jag för många aktiviteter kommer det prepsykotiska varningstecken direkt.

En vanlig ”hemmadag” går jag upp klockan 5. Brygger en kopp kaffe. Startar TV-programmet och en Webb-läsare i datorn. Sedan sätter jag mig tillrätta i arbetsstolen. Den första anhalten är att skumma igenom ett tiotal internettidningar. När det är klart ser jag på morgonens första nyhetssändningar på TV. Därefter läser jag tidningarna mer noggrant fram till klockan 10, då ”Malou-efter tio” börjar.

Vid 12 blir det lunch, sedan fortsätter jag med att läsa affärstidningarna. Så börjar jag om igen fram tills det är läggdags klockan 18.00. Har jag mycket ångest när jag lägger mig brukar jag göra ett nytt försök att sova vid 20. Flera gånger om dan måste jag ligga och vila på sängen. Lite nu och då vänder jag på dygnet. Det är ganska jobbigt när det pågår. Människor träffar jag på kommunens sysselsättning på måndagar och torsdagar samt min mamma varannan fredag. Är det storhelg eller födelsedagar träffas släkten hos min syster.

Vilka är viktiga personer i ditt liv? och varför?
-Min mamma och syster. Främst för att de är de enda jag har orkat att ha regelbunden kontakt med.

Föredrar du att vara ensam eller att ha människor omkring dig?
- Jag var mycket social före sjukdomen. Men den har tvingat fram en ensamhet som jag inte alls har något emot.

Hur skulle du beskriva dig själv?
-Social-enstöring och bokmal.

Vad är dina starka respektive svaga sidor?
-Jag är ganska analytisk när det gäller det mesta, men inte när det gäller mig själv.

Tycker du att du har bra självkänsla? ( Med självkänsla menar vi den uppfattning man har om sig själv och den man är).
-Ja. Jag lever mycket i mitt eget huvud. Med det menar jag att jag har inget behov av att dela med mig av mina tankar eller upplevelser, eller att spegla mig i ett socialt sammanhang. Har en grundtrygghet som ger mig en god självkänsla. Studierna har också gett mig bekräftelse.

Hur fick du veta att du hade Schizofreni?
-Jag läste ICD-koden på ett sjukintyg till min arbetsgivare.

Hur gammal var du när du fick din diagnos?
-51. (Psykos 30)

Visste du vad schizofreni var när du fick diagnosen?
- Ja, jag hade hängt på VISKA sedan siten öppnade 2003.

Hur reagerade du när du fick veta att du hade schizofreni?
-Det var väntat. Eftersom jag redan hade flera psykossjukdomsfall sedan tidigare. Och att jag inte kunde sköta mitt arbete, något som är ett diagnoskriterium för schizofreni.

Hur berättade de för dig att du hade schizofreni?
-Ingen har berättat för mig mig att jag har det. Det är inte vanligt att läkare meddelar att man har det. Det som är intressant ur ett diagnossammanhang är att man har eller har haft en eller flera psykoser inte hur länge de har varat. Främst för att ur ett läkarperspektiv är medicinerna det viktiga. Och jag har inte ändrat min medicinering med anledning av schizofrenidiagnosen.

Hur ser du på din diagnos?
-Se ovan.

Hur ser andra på din diagnos?
-Jag har inte gått ut med att jag har den. Men jag kan tänka mig om jag möter någon då jag har en fullt utblommad psykos så kan det nog hända att de blir rädda.

Hur har du blivit bemött av andra?
-Väl.

Upplever du att du har blivit behandlad annorlunda någon gång på grund av din diagnos? När/hur/var?
-Nej, inte på grund av diagnosen. Men det syns på mig när jag är psykotisk.

Vilken hjälp eller behandling har du fått?
-Mediciner, KBT, ”Ett självständigt liv” (en kurs om psykossjukdomar som ges av psykiatrin), COGMED (självhjälps-dataprogram för bättre arbetsminne), psykiatrisk sjukgymnastik och kommunal sysselsättning.

Tycker du att din diagnos påverkar dig i vardagen?
-Nej inte Schizofrenidiagnosen men de bakomliggande psykosbesvären med ångest. Samt biverkningar av medicinen som trötthet och förflackning.

Får du någon hjälp i vardagen?
-Min syster brukar hjälpa mig med trädgården och kommunal sysselsättning.

Tycker du att din personlighet har förändrats om man jämför före och efter sjukdomen?
-Mina förutsättningar har förändrats men inte min personlighet.

Hur ser du på din framtid?
-Med tillförsikt

Har du några drömmar och mål?
-Att sjukdomen ska bli lindrigare med åren.


Hoppas att mina svar hjälpt er.
Hälsningar

boe

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Tack så hjärtligt för att du ville svara på våra frågor, det betyder mycket för oss och är till stor hjälp i vårt skrivande.

Vi har några följdfrågor på intervjun som du väldigt gärna får svara på om du vill, som underlättar för oss då vi ska finna samband/olikheter i vårt material. Även detta är frivilligt, men vi är såklart tacksamma om du vill ta dig tid att svara!



Du beskriver att din diagnos har tvingat fram en ensamhet som du inte har något emot. Kan du beskriva på vilket sätt den har tvingat fram den här ensamheten?

-Det är mycket vanligt vid paranoid psykos att man drabbas av en kombination av social fobi och känslighet i sociala situationer. Känsligheten beskrev Geta som att ”man tar in andras känslor för mycket”. Man blir sas känslig för andras känslor och förstärker dem inom sig. Sjukdomen innebär att man har nedsatt filter för psyket när man har en, eller speciellt, flera psykoser.

Den sociala fobin innebär att jag känner mig förvirrad/ jagad i folksamlingar eller vid nya kontakter. Det blir för många intryck samtidigt och därmed hotfullt.

De här två gör att man snävar in sin umgängeskrets mer och mer. Till slut har det ”kokat ner” till det som man absolut måste ha kvar. Då blev det för mig bara min syster och mamma kvar. De känner jag väl och det blir inte så många intryck att ta in.

Du säger att du är ganska analytisk, men inte när det gäller dig själv. På vilket sätt då? Och anser du att det är positivt eller negativt?

-Jag kan ganska lätt bena ut ett juridiskt problem, men min självkännedom är mycket dålig. Det som jag hade i åtanke var en fråga som man nästan alltid får på en arbetsintervju: Kan du ange tre ange tre positiva och tre negativa saker om dig själv? På den frågan har jag inte ett bra svar.
Ser det som både positivt och negativt. Positivt för att då kan jag inte ägna mig åt det självdestruktivt navelskåderi. Negativt för att jag inte vet vad jag går miste om. .

Vi har märkt att det är fler än dig som beskriver att läkare inte alltid berättar rakt ut att man har diagnosen. Vi fann detta intressant och undrar om du vill beskriva vad det kan bero på?
-Jag klistrar in svaret från föregående mejl;
”Det som är intressant ur ett diagnossammanhang (läkarens synvinkel) är att man har eller har haft en eller flera psykoser inte hur länge de har varat (det som skiljer en psykosdiagnos från en S-diagnos). Främst för att ur ett läkarperspektiv är medicinerna det viktiga. Och jag har inte ändrat min medicinering med anledning av schizofrenidiagnosen.”
Mao S-diagnosen är inte intressant ur en läkares synvinkel. Det hen behandlar med läkemedel är psykosen.

Du skriver att du bemötts väl av din omgivning. Men att du inte valt att gå ut med din diagnos. Finns det en anledning till detta?
-Ja, gemene man förstår inte vad vare sig vad psykos eller S är. De blir bara förvirrade av begreppen. Om man frågar dem vad S är för något så skulle de flesta beskriva det som ”multipla personligheter”. Och psykos skulle nog de flesta beskriva som någon som säger eller gör konstiga saker.
Därför har jag valt att beskriva symptomen istället för att använda begrepp som bara förvirrar.

Har din självkänsla förändrats något sedan du fick din diagnos?
-Inte sedan jag fick S-diagnosen men psykostillståndet har förändrat den. Då främst för att jag har tvingats att realitetspröva mina mina egna sinnesintryck och logik. Det är nog svårt att förstå för en som inte har varit med om det men det är en ganska omtumlande upplevelse att ha en psykos. Man förstår att något är fel men kan inte formulera vad.

Känner du att du räcker till och duger som person, både för dig själv och dina närstående?
Ja, det gör jag.

Du beskriver dig själv som en social-enstöring, vill du utveckla detta lite?
-Jag tycker om att vistas i sociala sammanhang men orkar inte riktigt med det för alla intryck som mer eller mindre ofiltrerat drabbar mitt psyke.

Vi kände inte till Viska sedan innan, men märker att sajten betyder mycket för många och har många aktiva medlemmar. Vad betyder Viska för just dig?
-Viska är mycket viktigt för mig. Inte för att jag skriver speciellt mycket. Det skrivs även en del dumheter där. Men sajten ger en känsla av att man inte är ensam och att man lär känna de som skriver mycket. Den ger en slags samhörighet. Ett vattenhål för alla som har sjukdomen. Sedan kan jag förstå de som väljer att lämna Viska när de känner sig bättre. Det är lätt att man ”snöar in” på sjukdomen och det tränger ut annat att sysselsätta sig med.

Du har mycket erfarenhet av många olika typer av behandlingar. Kan du säga någon behandling som du tycker fungerat bättre än andra? Och i så fall, varför?
-Tveklöst tabletterna. De ger vissa ganska otrevliga biverkningar men de är en förutsättning för att jag ska kunna leva ett så pass normalt liv som jag gör.

KBT-behandling för psykoser är nog på försöksstadiet. Min uppfattning är den inte fungerar. Kursen ”Ett självständigt liv” uppfattar jag som en metod för Psykiatrin att kolla om man är i behov av boendestöd eller God man. Sjukgymnastik inom Psykiatrin hade nog fungerat bättre i dag när jag är lite äldre och stelare.

Med vänliga hälsningar
boe

:hallo Haj, haj!


Frågor:

Berätta kort om dig själv, till exempel: kön, ålder, intressen, arbete, familj och boende

Bor centralt i en stad som liknar radhus (2-plan) och jag är man som är snart 46 år gammal som jämt varit kåt på min kvinna som är min nuvarande sambo och har även varit kåt på mitt X en gång i tiden!

Mina intressen är/var: skapa musik, webbdesigner, prylar, spela spel och numera kanske mer friluftsliv som dagsturer - har då 25 kilos packnings ryggsäck och picknickar någonstans här i stan - ensam.

Innan jag insjuknade så har jag jobbat en kort tid på kommunhuset/kansliavdelningen och efter utskriven från mentalsjukhuset år 1992 så jobbade jag en kort period på biblioteket här i stan.

Hur ser ditt sociala nätverket ut?

Lever som sagt tillsammans med min kvinna och har vissa kontakter på hennes sida som är hennes syster och hennes X.

Vilka är viktiga personer i ditt liv? och varför?

Min kvinna för jag älskar henne! :hjärta

Föredrar du att vara ensam eller att ha människor omkring dig?

Jag tror att jag skulle återinsjukna om jag skulle vara helt ensam om dagarna. Så ensam på heltid vill jag inte vara.

Hur skulle du beskriva dig själv?

Jag är en som har/är följande:

Inre konflikter på grund av hörselhallucinationer, tinnitus, musikhallucinationer, ljudillusioner och även ibland synhallucinationer.

Självkritiskt.

God smak när det gäller musik/filmer/data spel.

Starkare självförtroende, är inte rädd längre för att bli tvångsinlagd för att jag tillexempel hör och skriver om röster.

Är bitter/deprimerad - på grund av mina symptom.

Njutningsdyrkare - gillar att bada, dricka öl och röka cigaretter.

Romantiskt i hemmet på grund av min kvinna och inför min kvinna - för hon ska få guld rosor utav mig varje år.

Självkännedom och folkännedom.

Subjektiv person på grund av tinnitus, även objektiv person - kan ibland ha telepatiska förbindelse med omvärlden som är psykotisk tillstånd.

Har haft en snedvriden samhällsbild när jag var ung men har en god samhällsbild idag.

Ja, skrev spontant så det finns säkert en massa till... .

Vad är dina starka respektive svaga sidor?

Jag är än idag i hyfsad form fysiskt för att vara snart 46 år gammal fast jag röker och dricker öl så mycket som jag gör. Svaga sidan är att jag inte kan umgås/vara vän med män för mycket.

Tycker du att du har bra självkänsla? ( Med självkänsla menar vi den uppfattning man har om sig själv och den man är).

Ja, för jag vet vad jag kan göra för bra musik och sånt som jag har hållit på med som hobbyverksamhet.

Hur fick du veta att du hade Schizofreni?

Jag läste i Fass boken vad för medicin jag blev tvångsmedicinerad med, sen så förstod jag att jag har diagnosen schizofreni.

Hur gammal var du när du fick din diagnos?

18-19 år gammal!

Visste du vad schizofreni var när du fick diagnosen?

Hade ingen aning förrän jag började läsa psyke böcker om schizofreni.

Hur reagerade du när du fick veta att du hade schizofreni?

Inget speciellt jämfört med vårdarna och chefen på psyke avdelningen för han chefen på psyke avdelningen började gråta när han fick veta att jag var så allvarligt psykisk sjuk. Det trodde han inte innan.

Hur berättade de för dig att du hade schizofreni?

Överläkaren tog mig in till ett rum och berättade detta för mig när jag var 18-19 år gammal.

Hur ser du på din diagnos?

Att schizofreni kan ha samband med bland annat tinnitus. Min egen teori!

Hur ser andra på din diagnos?

När min kvinna fick veta att jag har diagnosen schizofreni så försökte hon ta livet av sig. Jag höll sjukdomen hemligt inför henne under många år.

Hur har du blivit bemött av andra?

De kan vara lite på sin vakt när jag umgås med dom.

Upplever du att du har blivit behandlad annorlunda någon gång på grund av din diagnos? När/hur/var?

Nä, inte utav min släkt - min mamma kan vara lika elak än idag via telefonen. Vi håller varandra i schack via telefonen så vi träffs inte i verkliga livet sen 10 år tillbaka.

Vilken hjälp eller behandling har du fått?

Psykologsamtal, badrehabilitering, kroppskännedom, musikterapi, gymnastik, avslappningsövningar, träningslägenhet och sist men inte minst psyke mediciner.

Tycker du att din diagnos påverkar dig i vardagen?

Ja! Vill helst bara ibland sitta eller ligga... .

Får du någon hjälp i vardagen?

Jag och min kvinna hjälper varandra.

Tycker du att din personlighet har förändrats om man jämför före och efter sjukdomen?

Jag har tinnitus, hörselhallucinationer, musikhallucinationer och hörselillusioner än idag som jag hade före sjukdomen. Men jag har mer kunskaper om psykiska sjukdomar idag än då.

Hur ser du på din framtid?

Hoppas att jag snart kan bli rik!

Har du några drömmar och mål?

Jag vill skapa musik som jag gjorde förr! Gå på dagsutflykter och sen längre fram i tiden kanske även helgutflykter/veckoutflykter med min packning.

"Utomjordingen"

Jag kopierade E-postadressen, ni har där fått texter jag skrivit och jag svarar inte på era frågor, men dock har ni fått några texter jag skrivit, vilka jag tycker är målande beskrivning om hur att ha Schizofreni.

Förövrigt fyller 67 i augusti, numera singel, inga officiella barn, bor i Göteborg, vad annars?

Insjuknade 1974 i påskveckan gick till psyket på Sahlgrenska och frågade efter sömntabletter då jag hade ett jobb på Pripps bryggerier, stod i brygghuset och kokade vört. Jobbet innebar treskiftsarbete och sökte för att få sömntabletter, berättade om mina svårigheter med det som ett treskiftsarbete innebär med rullande schema och byte varje vecka med andra tider, (På natten bara jag och nattvakten) samt att jag pga sömnbrist hade jag hallucinationer därför blev jag intagen på avd och då sprutor med Depå Neuroleptika diagnos ställdes 6 mån senare, med Schizofreni syndrom. (Olika tecken som tyder på Schizofreni)

Nu är det så att ni inte är de första som vill skriva om psykoser och ställer frågor, utan jag har skickat samma som till er till andra.
Jag har någonstans i mina gömmor en tidning som det året gjordes av avgångsklassen på Journalisthögskolan, den ligger här någonstans. Är ni intresserade av teater? Jag och 20 st andra, utav oss togs 200 texter som utgångspunkt och jag har skrivit med 3 texter som grund och utav de 200 hundra texterna sållades det ut 20 texter sammanlagt. De som skrivit är vi alla personer med psykossjukdom.

Pjäsen sattes upp på Teater Uno i Göteborg och föreställningen såldes ut de 10 ggr den sattes upp och varför inte längre? Vi hade då ingen mer tid pga lokalerna var uppbokade av andra. 400 stod i kö för biljetter.

I stället för att spela pjäsen därefter hade det troligtvis fallit platt till marken.
Vi funderade och vi inledde ett samarbete med Sveriges radio och det utmynnade i en radioteater föreställning som spelades i på dåvarande Radio och TV.huset i Göteborg. De som spelade på scen, både teaterfolk och de som stod på scen och framförde sina texter På Teater Uno, spelades av samma personer. Dock framförde jag inte mina texter utan det är skådespelare som pratade och agerade mig.

Teatern sändes över P1 i radioteatern

När vi lyssnat på den färdiga föreställningen gick jag direkt till teknikern och bad han kopiera föreställningen direkt från inspelningsdatorn. Originalet ligger här i en skrivbords låda. Med reservation pga att den är så sliten att jag har fått reparerat den så gott jag kunde.

Vill ni ha en avbildning av skivan så skickar jag den till er, eller eftersom föreställningen ligger på viska, dock vet jag inte var Admin lagt ljudfilen.
Fråga därför honom.