Alvas mamma börjar lyssna efter röster som ingen annan hör och sopsortera allt mer aggressivt.
Hon sitter klistrad framför tv:n utan ljudet på.
En dag blir hon intagen på sjukhus.
Hur ska Alva hantera detta när pappan inte orkar ge henne några tydliga svar om läget, och hennes vardag förutsätts rulla på som vanligt med skolgång och häng med de enda två kompisarna?
Något börjar växa inom henne. Kanske är det mod. Eller desperation.
Läs recensionen i Göteborgs-Posten.