Möjligheten att förskriva sinnesstimulerande tunga täcken som hjälpmedel skiljer sig åt, eftersom kommuner och landsting fattar egna beslut.
Detta ger en ojämlik situation för patienterna.
Täckena bör vara förskrivningsbara hjälpmedel.
Studien »Sinnesstimulerande täcken – psykos« visar att en patient måste få prova boll- eller kedjetäcket för att kunna bedöma effekt och nytta.
Detta kan ske i hemmet, eller vid inläggning på sjukhus, och utvärderas tillsammans med förskrivande arbetsterapeut.
Läs mer i Läkartidningen.
I Australien arbetar man med att diagnosticera schizofreni på helt nya sätt.
EVestG är en apparat som mäter balanssystemet via en sensor i örat.
Eftersom balanssystemet är kopplat till det limbiska systemet och hjärnans emotionella centrum är idén att använda det som ett fönster nära kopplat till psykisk sjukdom.
Med detta system påstår man sig kunna diagnosticera en rad olika psykiska tillstånd med 90 % säkerhet.
Apparaten kan också användas för upptäcka och validera biomarkörer för sjukdomar och där arbetar man bl.a med mikroRNA för att påvisa schizofreni.
Från The Australian.
Människor som bor i städer reagerar annorlunda på stress än människor på landsbygden, vilket skulle kunna förklara varför förekomsten av sjukdomar som schizofreni är högre i städer.
Det visar en studie i Nature.
Bakgrunden till undersökningen är en dansk epidemiologisk studie som presenterades för tio år sedan och som visade att människor som växer upp i städer löper ökad risk att drabbas av just schizofreni.
Läs mer i Läkartidningen. Tack Geta för tipset!
Ett avslappningsprogram som varar bara 12 minuter och som involverar andningsövningar och avslappning verkar kunna hjälpa mot akatisi vid schizofreni, som inte svarat på annan behandling.
Akatisi eller rastlöshet är en biverkan främst av den gamla typen av antipsykotika. Patienterna genomförde 6 andnings och 3 avslappningsövningar under 1 minut enligt ett program forskarna utvecklat.
Åtta av nio personer blev hjälpta av den nya behandlingen.
Läs mer på Medscape
I Läkartidningen 34/2011 (sidorna 1544-5) pekar Herman Holm, Anna Björkdahl och Emma Björkenstam bland annat på de stora regionala skillnaderna i tvångsvård i landet.
Som ytterligheter lyfter man fram Stockholms läns landsting och Västmanland, de två landsting som ligger högst respektive lägst vad gäller tillämpning av tvångsvård.
Författarna anger skillnader i bedömning och tillämpning av kriterierna för tvångsvård som sannolik huvudorsak till den stora variationen.
Hot om tvångsvård vid inläggning nämns som ett negativt typexempel i sammanhanget.
Läs mer vad Rosmarie Cizinsky Sjödahl skriver i Läkartidningen. Tack Isa-Alise för tipset!
Gunilla Gerland är en välkänd handledare och författare med lång erfarenhet av autismspektrumtillstånd, i denna bok har hon breddat sig och visar på hjälpmedel och strategier som kan förenkla livet och stödja vuxna med psykiska funktionsnedsättningar generellt.
Läs mer på Bokus. Tack Geta för tipset!
Författaren har meddelat att boken är 35 % billigare om man köper den direkt från förlaget pavus.se.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd publicerades i februari 2011.
De är avsedda i första hand för chefer som ett stöd för styrning och ledning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Riktlinjerna syftar också till att stödja införandet av evidensbaserade metoder.
Riktlinjerna är de första officiella rekommendationerna i Sverige om insatser som bör finnas tillgängliga.
Insatserna bör, enligt Socialstyrelsens rekommendationer, ges i tillägg till lämplig läkemedelsbehandling för att minimera symtomen, förbättra funktionsförmågan och förbättra prognosen.
Riktlinjerna omfattar insatser från både kommun och landsting och förutsätter ett nära samarbete mellan huvudmännen.
I dag finns inte alla insatser som riktlinjerna rekommenderar tillgängliga inom psykiatrin eller socialtjänsten.
Samtidigt finns det anledning att tro att många av de insatser som ges i dag inte har stöd i forskningsresultat.
Läs mer i Läkartidningen. Tack Geta för tipset!
Professor Grace har studerat neuroleptikas effekter i 30 år och har nu kommit på hur de fungerar.
Det är inte för mycket dopamin utan hjärncellerna är för känsliga för dopamin.
Neuroleptikas effekt är att göra hjärncellerna mindre känsliga för dopamin och inaktiverar dem.
Detta stämmer med att effekten av neuroleptika stegras under flera veckor och kommer inte direkt för att sedan minska, vilket skulle hända om effekten var dopaminblockad och för mycket dopamin.
Professor Grace skulle vilja ha läkemedel som direkt förhindrade överreaktiviteten.
Möjligen kan vissa läkemedel som verkar via GABA minska överreaktiviteten för dopamin och därmed ha antipsykotisk effekt och vara bättre än dagens neuroleptika.
Läs mer på EurekAlert.
Den nya boken Omsorgsstrategier för svåra beteendeproblem vid psykisk funktionsnedsättning – utvecklingsstörning, asperger och schizofreni är väldigt värdefull.
Den ger råd till dig som arbetar med personer som har psykiska funktionsnedsättningar och utåtagerande beteende.
I boken ges flera exempel på hur man kan förebygga hur våldsamma situationer uppstår, men också hur man kan hantera våld när det förekommer.
Det handlar om en mental inställning, organisatoriska faktorer och tydliga metoder och arbetssätt.
Köp boken hos Bokus.
Tvångsvård vid allvarlig psykisk ohälsa finns i stort sett i alla länder och har funnits sedan sen medeltid.
Det har ofta handlat om att skydda samhället från psykiskt störda lagöverträdare och/eller att skydda psykiskt sjuka personer från att skada sig eller ta sitt liv.
Tvångsvården utgör cirka hälften av alla vårddagar inom psykiatrin och omfattar cirka en femtedel av alla vårdade.
Det beror på att den stora andelen, cirka 80 procent, som vårdas frivilligt har kortare vårdtider.
Läs mer i Läkartidningen.
Sida 438 av 440