Nyare s.k atypiska antipsykotika används ibland mot tillstånd, som inte är godkända av myndigheterna (off-label) och nu har en granskning visat att effekten kan vara tveksam ofta.
Atypiska antipsykotika är godkända av myndigheterna för användning vid schizofreni och bipolär. Forskarna har gått igenom kliniska undersökningar på atypiska antipsykotika vid andra tillstånd.
De fann att atypiska antipsykotika hade ingen effekt vid ätstörningar eller missbruk av alkohol och droger samt det var inte klart om de hjälpte vid personlighetsstörningar eller PTSD.
En liten med tydlig nytta upptäcktes vid demens med psykotiska symptom.
Vid OCD fungerade Risperdal bättre än placebo.
Från Reuters.
Det amerikanska företaget Brain Plasticity , som utvecklar dataprogram för kognitiv träning, för samtal med den amerikanska myndigheten FDA för att få sitt dataprogram godkänt för behandling av nedsatt kognitiv förmåga vid schizofreni.
Programmet förbättrar närminne och koncentrationsförmåga.
Nästa år skall företaget göra en studie på 150 deltagare i USA, där de skall använda programmet en timme 5 gånger i veckan under en period på 6 månader.
Om deltagarnas livskvalité förbättras av den dosen skall företaget försöka få ett godkännande av FDA.
Läs mer hos New Scientist.
Möjligheten att förskriva sinnesstimulerande tunga täcken som hjälpmedel skiljer sig åt, eftersom kommuner och landsting fattar egna beslut.
Detta ger en ojämlik situation för patienterna.
Täckena bör vara förskrivningsbara hjälpmedel.
Studien »Sinnesstimulerande täcken – psykos« visar att en patient måste få prova boll- eller kedjetäcket för att kunna bedöma effekt och nytta.
Detta kan ske i hemmet, eller vid inläggning på sjukhus, och utvärderas tillsammans med förskrivande arbetsterapeut.
Läs mer i Läkartidningen.
I Australien arbetar man med att diagnosticera schizofreni på helt nya sätt.
EVestG är en apparat som mäter balanssystemet via en sensor i örat.
Eftersom balanssystemet är kopplat till det limbiska systemet och hjärnans emotionella centrum är idén att använda det som ett fönster nära kopplat till psykisk sjukdom.
Med detta system påstår man sig kunna diagnosticera en rad olika psykiska tillstånd med 90 % säkerhet.
Apparaten kan också användas för upptäcka och validera biomarkörer för sjukdomar och där arbetar man bl.a med mikroRNA för att påvisa schizofreni.
Från The Australian.
Människor som bor i städer reagerar annorlunda på stress än människor på landsbygden, vilket skulle kunna förklara varför förekomsten av sjukdomar som schizofreni är högre i städer.
Det visar en studie i Nature.
Bakgrunden till undersökningen är en dansk epidemiologisk studie som presenterades för tio år sedan och som visade att människor som växer upp i städer löper ökad risk att drabbas av just schizofreni.
Läs mer i Läkartidningen. Tack Geta för tipset!
Ett avslappningsprogram som varar bara 12 minuter och som involverar andningsövningar och avslappning verkar kunna hjälpa mot akatisi vid schizofreni, som inte svarat på annan behandling.
Akatisi eller rastlöshet är en biverkan främst av den gamla typen av antipsykotika. Patienterna genomförde 6 andnings och 3 avslappningsövningar under 1 minut enligt ett program forskarna utvecklat.
Åtta av nio personer blev hjälpta av den nya behandlingen.
Läs mer på Medscape
I Läkartidningen 34/2011 (sidorna 1544-5) pekar Herman Holm, Anna Björkdahl och Emma Björkenstam bland annat på de stora regionala skillnaderna i tvångsvård i landet.
Som ytterligheter lyfter man fram Stockholms läns landsting och Västmanland, de två landsting som ligger högst respektive lägst vad gäller tillämpning av tvångsvård.
Författarna anger skillnader i bedömning och tillämpning av kriterierna för tvångsvård som sannolik huvudorsak till den stora variationen.
Hot om tvångsvård vid inläggning nämns som ett negativt typexempel i sammanhanget.
Läs mer vad Rosmarie Cizinsky Sjödahl skriver i Läkartidningen. Tack Isa-Alise för tipset!
Gunilla Gerland är en välkänd handledare och författare med lång erfarenhet av autismspektrumtillstånd, i denna bok har hon breddat sig och visar på hjälpmedel och strategier som kan förenkla livet och stödja vuxna med psykiska funktionsnedsättningar generellt.
Läs mer på Bokus. Tack Geta för tipset!
Författaren har meddelat att boken är 35 % billigare om man köper den direkt från förlaget pavus.se.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd publicerades i februari 2011.
De är avsedda i första hand för chefer som ett stöd för styrning och ledning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Riktlinjerna syftar också till att stödja införandet av evidensbaserade metoder.
Riktlinjerna är de första officiella rekommendationerna i Sverige om insatser som bör finnas tillgängliga.
Insatserna bör, enligt Socialstyrelsens rekommendationer, ges i tillägg till lämplig läkemedelsbehandling för att minimera symtomen, förbättra funktionsförmågan och förbättra prognosen.
Riktlinjerna omfattar insatser från både kommun och landsting och förutsätter ett nära samarbete mellan huvudmännen.
I dag finns inte alla insatser som riktlinjerna rekommenderar tillgängliga inom psykiatrin eller socialtjänsten.
Samtidigt finns det anledning att tro att många av de insatser som ges i dag inte har stöd i forskningsresultat.
Läs mer i Läkartidningen. Tack Geta för tipset!
Professor Grace har studerat neuroleptikas effekter i 30 år och har nu kommit på hur de fungerar.
Det är inte för mycket dopamin utan hjärncellerna är för känsliga för dopamin.
Neuroleptikas effekt är att göra hjärncellerna mindre känsliga för dopamin och inaktiverar dem.
Detta stämmer med att effekten av neuroleptika stegras under flera veckor och kommer inte direkt för att sedan minska, vilket skulle hända om effekten var dopaminblockad och för mycket dopamin.
Professor Grace skulle vilja ha läkemedel som direkt förhindrade överreaktiviteten.
Möjligen kan vissa läkemedel som verkar via GABA minska överreaktiviteten för dopamin och därmed ha antipsykotisk effekt och vara bättre än dagens neuroleptika.
Läs mer på EurekAlert.
Sida 439 av 441