Placeboeffekten har under de senaste årtiondena ökat stadigt i kliniska studier av antipsykotika.
Det visas i utvärdering av kliniska studier från 1960 till 2013 där schizofreni eller schizoaffektiv behandlats med antipsykotika (både typiska och atypiska).
Ju senare studierna gjorts, desto större placeboeffekt, och desto svårare att visa statistiskt effekt av läkemedlet som undersökts då skillnaden mellan dem som fått medicinering och dem som fått placebo minskar.
Förvånande är att antalet tillfällen patienterna träffade läkare eller terapeut inte påverkade placeboeffekten.
För att minska placeboeffekten bör patienterna vara så sjuka som möjligt och tidsperioden för studien bör vara 8-12 veckor.
Läs mer hos Läkartidningen.
De säger att när man skall utprova nya antipsykotika så måste man ha personer, som har väldigt kraftiga symptom för att bevisa att antipsykotikan har effekt. Men det måste betyda också att det är svårt att bli kvitt lindriga psykossymptom med antipsykotika och att man måste använda andra behandlingar som psykosociala behandlingar för att bli kvitt dem.
http://www.thementalelf.net/publication-types/meta-analysis/placebo-versus-medication-for-psychosis/
http://schizophreniaforum.org/new/detail.asp?id=2110
Sedan idag så är noceboeffekten mindre, därför att doserna är lägre och de ger mindre darrningar, stelhet och skakningar. Kan göra folk positivare till antipsykotika än förr då användes t.ex Haldol i doser på 20-30 mg, medan idag använder man 2-4 mg. Det var mycket mer biverkningar förr och obehagliga saker att uppleva, som rastlöshet och myrkrypningar, som kändes som att sitta i en myrstackmed myror som kröp överallt.