Läkemedel
- Kategori: Läkemedel
Ziprasidon (Zeldox) verkar ha effekt hos personer vid schizofreni, som inte fått effekt av andra antipsykotika enligt resultat från en klinisk prövning publicerad i Journal of Clinical Psychiatry.
Patienter med en diagnos av behandlingsresistent schizofreni baserad på DSM-III-R kriteria behandlades i ett år med Zeldox, som är ett andra generationens atypiskt antipsykotika.
62 patienter hade deltagit i en tidigare 12 veckors studie i vilken 32 patienter fick Zeldox och 30 fick Hibernal. Av de 41 patienter (73 %) som fick effekt av Zeldox eller Hibernal, kunde 30 (48 %) bibehålla detta svar med Zeldox.
Över ett år av kontinuerlig behandling med Zeldox var vältolererad med relativt få som slutade med medicinen och var associerad med gynnsam effekt på vikt och metabolism rapporterar forskarna.
Det var inga förändringar i rörelsestörningar, när de mättes.
Ytterligare studier krävs för att bekräfta dessa preliminära fynd.
Läs mer på Reuters.
Kommentar: Idag ges Leponex när man inte får effekt av andra antipsykotika och Leponex ger bättre effekt än vad man fick av Zeldox i denna studie. Det vore bra om Zeldox också kunde användas vid behandlingsresistent schizofreni, eftersom biverkningarna är mycket mildare än för Leponex.
- Kategori: Läkemedel
En bra artikel om neuroleptika finns på Medscape (engelska) att läsa gratis.
Visserligen handlar titeln om antipsykotika till äldre, men nästan hela artikeln handlar om hur neuroleptika verkar och vilka egenskaper de enskilda preparaten har.
Pietro Gareri, Pasquale De Fazio, Mariagrazia Stilo, Guido Ferreri och Giovambattista De Sarro
Conventional and Atypical Antipsychotics in the Elderly
Clinical Drug Investigation
Medscape
- Kategori: Läkemedel
Aripiprazol har funnits i USA sedan november och tillhör en ny generation antipsykotika - dopamin-serotonin stabiliserare.
En undersökning har granskat 5 studier, där personer med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom slumpmässigt har fått aripiprazol 2-30 mg (n=932), placebo (n=416) eller Haldol (n=201) i 4-6 veckor.
Resultaten visade att aripiprazol hade biverkningar nästan som placebo och mindre än Haldol särskilt för trötthet, akatisi och extrapyramidala biverkningar.
Extrapyramidala biverkningar förekom hos 43 % med Haldol, medan det för aripirazol och placebo var 21 % resp 19.5 %.
Viktökningen var minimal (0,7 kg) med aripiprazol samt prolaktin, QTc-tiden, glukos och kolesterol var ej påverkade.
Slutsatsen är att säkerhets- och tolerabilitetsprofilen verkar gynnsam med låg potential för extrapyramidala biverkningar, viktuppgång, prolaktin, QTc förlängning och sedation. Aripiprazols säkerhetsprofil kan erbjuda fördelar i schizofrenibehandlingen.
Kommentar:
Aripiprazol finns nog mycket snart i Sverige. Att aripiprazol är säkert går först att avgöra om 2-5 år, när många fler fått medlet. Tydligen är aripiprazol inte bättre än Leponex vad gäller extrapyramidala biverkningar och ger större viktuppgång än Zeldox. Egentligen är det intressantaste med aripiprazol effekten på positiva och negativa symptom för det är där det idag finns brister i behandlingen.
Källa:
Marder, S.R., McQuade, R.D Stock, E., Kaplita, S., Marcus, R., Safferman, A.Z., Saha, A., Ali, M. och Iwamoto, T.
Aripiprazole in the treatment of schizophrenia: safety and tolerability in short-term, placebo-controlled trials
Schizophr Res 61: 123-136 (2003)
- Kategori: Läkemedel
Det förskrivna pregabalin-preparatet blir det som expedieras, vilket kan bli onödigt dyrt för patienten.
Patentet på Lyrica, som innehåller pregabalin, har gått ut och det har kommit flera billigare generika.
Läs mer hos janusinfo.se.
- Kategori: Läkemedel
Underbehandling med blodfettsänkande medel kan vara en bidragande orsak till att patienter med schizofreni i hög utsträckning drabbas av hjärt-kärlsjukdom, enligt en svensk studie.
Läs mer i Dagens Medicin.
- Kategori: Läkemedel
Placeboeffekten verkar vara liten och betydelselös.
Länge har det sagts att placebo eller sockerpiller har betydande effekter vid en rad olika sjukdomar.
Emellertid, så kommer detta inte från studier där patienterna fördelats slumpmässigt mellan placebobehandling och ingen behandling alls.
Effekten av placebo har utvärderats av Cochrane Institutet, som gått igenom 100 sådana studier för åtskilliga typer av sjukdomar.
Placebobehandling gav inga stora hälsovinster, även om den möjligen hade en moderat effekt enligt patienternas utsago för t.ex. smärta.
Kommentar:
Vid depression fanns ingen placeboeffekt, men där har tidigare sagts att placeboeffekten varit hög. Detta innebär att vid depression så sker en spontanförbättring även utan placebo, som är faktiskt starkare än den egentliga läkemedelseffekten. C:a 75 % förbättras av antidepressiva medan 50 % av placebo eller ingen behandling alls. Placebo kommer även i framtiden att användas i utprovning av läkemedel, eftersom annars vet ju både läkare och patient vilken behandling som givits, vilket skulle göra resultaten helt otillförlitliga.
Källa:
Hróbjartsson A och Gøtzsche PC
Placebo treatment versus no treatment
The Cochrane Library, Issue 1 2003.
- Kategori: Läkemedel
Män och kvinnors reaktion på Clozapine har studerats i litteraturen, men bevisen är begränsade.
Kvinnor har mindre chans att få effekt av Clozapine än män och kan oftare bli inlagda.
Kvinnor har högre risk för diabetes, viktökning och förstoppning.
Män kan få större risk för störd ämnesomsättning med större risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Läs mer hos PsychiatryAdvisor.
- Kategori: Läkemedel
Den nya generationens neuroleptika snart här med aripiprazol.
Aripiprazol är en ny generation av atypiska neuroleptika, som är en partiell dopaminagonist.
Tidigare neuroleptika har varit dopaminblockerare. Aripiprazol däremot stimulerar dopaminaktiviteten, där den är för låg och dämpar (blockerar) den, när den är för hög.
Det är passande vid schizofreni, eftersom dopaminaktiviteten anses både för hög och låg i olika delar av hjärnan.
Aripiprazol kan därför kanske minska negativa- och kognitiva symptom. Biverkningarna förefaller färre och beskedliga - agitation, huvudvärk, nervositet och sömnlöshet. Viktökning sägs vara minimal.
Läkemedelsföretagen Bristol-Myers Squibb och Otsuka Pharmaceuticals har tagit fram läkemedlet, som troligen kommer att finnas på apoteken i slutet av detta år eller början av nästa år.
- Kategori: Läkemedel
Intervju med Nobelpristagaren Arvid Carlsson i Läkemedelsvärlden. Nobelpristagaren Arvid Carlsson har upptäckt dopaminet i hjärnan och studerat dess betydelse för psykoser och Parkinsons sjukdom. Intressant är att först trodde inte de ledande forskarna på dopamin. Han har också tagit fram principen för SSRI-antidepressiva. Astras framgångar beror mycket på att de följt hans strategi för framtagning av nya läkemedel.
Arvid Carlsson föreslog 1963 att en överfunktion i dopamin var orsaken till psykoser och schizofreni. Läkemedelsföretagen utvecklade sedan allt mer dopaminspecifika medel. Detta var ingen fördel menar han utan kan istället ge allvarliga neurologiska biverkningar (han är negativ till t.ex. Haldol alltså).
Detta har gjort att han studerat nya läkemedel, som inte sänker dopaminet under normalnivå. Dopaminet är viktigt för oss och inte bara för rörelseapparaten utan också belöningssystemet, som driver oss i allt vi gör, säger han.
Han har studerat partiella dopaminagonister, som ger jämnare dopaminnivåer. En substans testas kliniskt av en kollega i USA. Det finns också andra liknande läkemedel på gång, som kommer att finnas på marknaden om ett par år. Fördelen med de partiella dopaminagonisterna är att de inte ger dopaminbrist, som tidigare neuroleptika och därmed biverkningar. De verkar genom att samtidigt både blockera och stimulera dopaminreceptorerna.
Dopaminstabiliserarna, som han också ligger bakom, normaliserar nivåerna av dopamin i hjärnan - är det för högt så sänks det och tvärt om. En substans OSU 6162 har studerats kliniskt i Fas I tillsammans med Pharmacia. Han är missnöjd över deras intresse och vill ta tillbaka detta projekt till Carlsson Research för kunna driva det bättre.
Dopaminstabiliserare kan användas vid schizofreni, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom, missbruk och inaktiva äldre tror han. Han tror också att noradrenalin kan vara involverad i psykoser och att stabiliserare för noradrenalin och serotonin också kan vara möjliga.
Arvid Carlsson är skeptisk till den genetiska revolutionen, som först kommer att ge resultat om 25 år eller längre. De flesta stora sjukdomar är multifaktoriella och samverkar med miljöfaktorer, vilket gör det komplext.
"I förhållande till det som fortfarande är okänt, så vet vi egentligen nästan ingenting, säger han om dagens kunskap om hjärnan.
Hela intervjun kunde läsas i Läkemedelsvärlden.
- Kategori: Läkemedel
Dator hjälper läkare välja läkemedel för att ge säkrare och bättre behandling.
Det är inte lätt att vara läkare och att hålla reda på alla tusentals läkemedel , deras dosering och användning. Dessutom kommer det ständigt ny information, som skall värderas och användas. Läkemedelskommittérna utger rekommendationer, som de vill skall följas.
Det är kanske inte så underligt att det kanske inte alltid blir korrekt. Undersökningar, som utförts pekar också på detta och ungefär var tredje patient har problem med sina läkemedel. Orsaken till problemen berodde till 65 % antingen på biverkningar, fel läkemedel, för låg dos, onödigt läkemedel eller för hög dos.
I Stockholm har ett datorprogram gjorts, som hjälper läkaren att välja rätt läkemedel och rätt dos till varje enskild patient. Systemet är säkert till störst nytta för vårdcentraler, där läkarna har väldigt många olika preparat de skall behärska.
"Janus har 28 kvalitetskontrollerade källor. Det handlar om FASS, varuregistret som hela tiden ska uppdateras, ATC-register, behandlingsstrategier för olika sjukdomar, amningsvarning, graviditetsvarning, möjlighet att söka på biverkningar på ett medel där systemet samtidigt tar hänsyn till interaktioner från alla de läkemedel en patient står på " avslöjar Professor Lars L Gustafsson, vid Huddinge universitetssjukhus, som också sitter i ledningen för Janus-projektet.
Hittills har det drivits på försök, men nu skall det utvidgas till bl.a S:t Görans psykiatriska öppenvård.
Kommentar:
Ett väldigt viktigt framsteg för att förbättra läkemedelsbehandlingen och vi får hoppas att det snabbt används över hela landet. Det är viktigt att satsa på kvalitetshöjande insatser som samtidigt kan göra arbetet mindre stressande och betungande. Dessutom är det ju brist på sjukvårdspersonal, så extrapengarna vården fått kan ju delvis användas till att införa Janus istället för att rekrytera läkare, som inte kan tala svenska.
- Kategori: Läkemedel
Tillfällig brist på viktiga mediciner är ett växande problem.
Nu får Läkemedelsverket i uppdrag att snabba på rapporteringen och i kritiska lägen tydligare vägleda om alternativa behandlingar.
– Informationen måste bli tydligare och spridas smidigare, summerar socialminister Lena Hallengren (S).
Läs mer i Dagens Medicin.