- Inlägg: 46
- Du är här:
- Hem
- Forum
- Viska
- Uppsatser och undersökningar
Bekanta
7 år 11 månader sedan #833864
av grezen
Hej!
Jag bor i staden jag är född och uppvuxen i. Det betyder att jag stöter på folk som tex gått i min klass i högstadiet eller så då och då. Jag har varit väldigt sjuk och då ganska otrevlig eftersom jag inte småpratade eller sa hej och så. De flesta vänner har jag brutit med, eller så har de brutit med mig. Inte bara brutit utan de typ avskyr mig. Jag tror att jag råkade gå förbi en tjej utan att säga hej en gång och denne blev asförbannad, och totalignorerade mig efter det.
Nu står jag här och är så rädd för att stöta på sådana här gamla bekanta. Hur ska jag göra? Jag är rädd att bli utskälld om jag försöker säga hej. Måste man flytta? Det skulle vara tråkigt, dels för att jag pluggar här (kommer att ta typ tre år till) dels för att jag har nära kontakt med familjen som bor här. Jag har inte gjort något större fel egentligen, förutom att jag varit otrevlig när jag var väldigt sjuk (jag kan vara otrevlig nu med, är så sjukt blyg). Jag har liksom inte skrikit något eller så, utan det är det här med att säga hej och småprata.
Hur gör ni? Måste man skämmas för saker man gjort som sjuk i resten av livet? Har ni lyckats förlåta er själva? Har andra förlåtit er?
Jag bor i staden jag är född och uppvuxen i. Det betyder att jag stöter på folk som tex gått i min klass i högstadiet eller så då och då. Jag har varit väldigt sjuk och då ganska otrevlig eftersom jag inte småpratade eller sa hej och så. De flesta vänner har jag brutit med, eller så har de brutit med mig. Inte bara brutit utan de typ avskyr mig. Jag tror att jag råkade gå förbi en tjej utan att säga hej en gång och denne blev asförbannad, och totalignorerade mig efter det.
Nu står jag här och är så rädd för att stöta på sådana här gamla bekanta. Hur ska jag göra? Jag är rädd att bli utskälld om jag försöker säga hej. Måste man flytta? Det skulle vara tråkigt, dels för att jag pluggar här (kommer att ta typ tre år till) dels för att jag har nära kontakt med familjen som bor här. Jag har inte gjort något större fel egentligen, förutom att jag varit otrevlig när jag var väldigt sjuk (jag kan vara otrevlig nu med, är så sjukt blyg). Jag har liksom inte skrikit något eller så, utan det är det här med att säga hej och småprata.
Hur gör ni? Måste man skämmas för saker man gjort som sjuk i resten av livet? Har ni lyckats förlåta er själva? Har andra förlåtit er?
7 år 11 månader sedan #833884
av grezen
Jag har bara en vän och hon har också schizofreni. Jag trivs med det också. Så jag har tappat alla gamla bekantskaper.
Men det känns jobbigt när vad som känns som en hel stad tycker att man är knäpp. Och hur ska man bete sig? Bara göra en u-sväng och försöka le och prata?
är ofta rädd för att bli utskälld.
Men det känns jobbigt när vad som känns som en hel stad tycker att man är knäpp. Och hur ska man bete sig? Bara göra en u-sväng och försöka le och prata?
är ofta rädd för att bli utskälld.