Att arbeta eller inte

Arbete är viktigt för självkänslan. För mig med. Att få bidra i samhället. Men arbetsmässigt har jag rätt fullt upp med familj och vänner. Som medmänniska och ställföreträdande psykolog.

Vi ger och tar. Ibland behöver jag stöttning och ibland andra. Vi tempodrar den som är starkast drar. Som i cykel. Viska för mig är en oas där det inte krävs något av mig som i övriga livet. Här får jag bara vara jag. Tycker att admin ska tänka på att viska är ett vattenhål för många vilda djur, inte bara hans skapelse. Utan alla vilda djur hade viska varit intet.

Jag skulle utan tvekan klara av att jobba heltid, men det som gör att jag avstår är diskrimineringen. Sedan har man jobbat tidigare får man inte så mycket mer pengar än sjukersättning. Det är bara 8 % med psykossjukdom, som jobbar mer än 50 %.

Det är ingen dans på rosor att jobba som en del här på Viska verkar tro. Diskrimineringen slår hårt om man är minsta avvikande.

I natt tänkte jag på att jag kan köpa flera sexpack med punschrulle och sedan gå och sälja dörr till dörr för 45 kr. "Gott till kaffett"...

Men jag har ingen energi till sånt just nu.

Det stannar vid fantasifyllda planer. Jag är väldigt oförtagsam. Jag tänker också som Admin, att skulle jag ta nån "sysselsättning" skulle jag inte just få mer pengar än jag redan har idag. Skulle jag t ex ta ett vanligt lågavlönat arbete skulle jag kanske få ett par tusen mer i månaden, men den vinsten skulle gå åt till fördyrande omständigheter som resor till jobbet, luncher och hundpassning.

Jag har inget behov av socialt utbyte. Eller iaf väldigt små behov av det. Jag vill inte jobba bara för jobbandets skull utan måste i så fall tjäna något på att jobba.

Varför ska man jobba då man lever som överklassen gjorde förr?