Ångest som sätter sig i kroppen

Jag tror de har för fullt upp för att hinna med att dricka så mycket kaffe, min sambo och jag klämdes in en halvtimme på måndag morgon, jag vet att WE MIND som jag går på kan både ha kontakt på mottagningen men de gör även ibland hembesök. Tid har ställts in för att de har fått rycka ut akut. Det är nog väldigt många människor som drar i dem från alla håll och kanter. Man måste ha förståelse även för dem du är inte den enda som är i behov av hjälp deras hjälp ska räcka åt många. Tänk på det, Du är inte ensam om att ha problem, du är en av många.

Jag dricker hiskeliga mängder läsk med koffein. Bör jag sluta med det med tanke på vad Admin1 precis skrev?

Jag undrar om det är ångesten som sätter sig i kroppen. Har fortfarande inte lurat ut det. Idag har jag inte haft några bröst- eller mellangärdekänningar. Jag är så glad. Att gå runt "döende" är nedbrytande. Det vore intressant att höra om nån annan har ångestrelaterade besvär.

När jag var inlagd nån av gångerna förra året blev min vänsterhand torr och skrovlig. Fick väl mindre självsprickor också. Jag köpte Helosan. Det försvann och kom tillbaka, men lindrigare. Det tror jag beror på att hjärtat inte pumpar blod till vänster arm och hand som det ska. Men nu är jag bönhörd, torrheten är borta. Tack, gode Gud för att du hörde min bön. Javisst ja. Jag har psykossjukdom, jag bara inbillar mig.

Men vänstersidan av kroppen har bästa blodtillförseln. Den är närmast hjärtat.

Hoppas du har rätt, Geta.

Tycker att oavsett vad du har med dig i backspegeln, så är man i sin fulla rätt på att bli łyssnad på och tas på allvar. Ångest för mig är lika svårt som för dig Fantasio, själv tar till flaskan, rösterna speglar ångesten. Ger den röster som
gestaltar det bakomliggande hotet.Får mig att se dem för vad de är, SKYLDIGA I MINA ÖGON, I GUDS ÖGON. VEDGÄLLNINGEN ÄR NU KOMMEN. KÄNN GUDS VREDE. ER TID HAR KOMMIT ! ! ! ! !

Jag önskar så att mina besvär bara är ångest. I princip varje dag gör det ont under höger bröst, vid revbenen längst ned. Kan det vara min lever eller högra njure som håller på att lägga av? Igenslaggade (igenkloggade) blodådror? Det som talar för att det är ångest är att smärtan kom först när jag kommit hem. Jag är rädd och en smula uppgiven. Det frestar på att gå runt så här. Jag vet att jag gnäller och tar stor plats på forumet. Jag kan bara beklaga det.