Rörelse och minne i nära relation
Fysisk rörelse och minne står står i så nära relation till varandra att en till synes meningslös rörelse, som att flytta spelkulor från en låda till en annan, kan hjälpa oss att minnas olika saker snabbare. Detta enligt en ny, amerikansk studie, som publicerats i den medicinska tidskriften Cognition.
Forskarna bakom studien, Daniel Casasanto och Katinka Dijkstra, är verksamma vid Max Planck Institute och Erasmus University. De har i en tidigare studie visat att högerhänta personer förknippat en rörelse i höger rikning med en positiv känsla, och rörelser i vänster riktning med en negativ. Vänsterhänta personer upplevde ett motsatt förhållande.
Andra forskare har i tidigare studier kunnat se hur vår kognitiva förmåga påverkas av om vi sitter upprätt eller hopsjunket, samt hur vårt humör påverkas av om vi ler eller uttrycker en bister min.
Här menar Casasanto och Dijkstra att en rörelse är "metaforisk", det vill säga att vi förknippar olika rörelsemönster med särskilda känslor, till exempel att vi känner oss upplyfta av att hoppa. Andra forskare har föreslagit en mer direkt koppling, där våra minnen är kopplade till vad rörelsen påminner om; ett fall har en gång har orsakat fysisk smärta, och fallande är sedan dess förknippat med något negativt.
För att ytterligare utveckla sitt resonemang om en metaforisk koppling mellan rörelse och minne, lät Casasanto och Dijkstra en grupp om 24 försökspersoner flytta spelkulor från en låda till en annan, samtidigt som de uppmanades att tänka på ett tillfälle när de känt sig "väldigt häftiga", ätit något gott, eller något annat minne kopplat till en känsla.
När försökspersonerna flyttade kulorna uppåt gick det fortare att minnas en positiv känsla än en negativ, och när de flyttade kulorna nedåt var förhållandet det motsatta.
Casasanto och Dijkstra menar att det finns en metaforisk länk mellan rörelse och minne, då de menar att det är orimligt att flyttande av spelkulor skulle vara direkt kopplat till ett särskilt minne.
Källa: Wired Sciences nätupplaga 2010-04-22 © Netdoktor.se Björn Norestig
