En student på den gamla goda tiden, hade blivit hembjuden till professorn på gåsmiddag. Eftersom det var bordsplacering fick studenten äran att sitta bredvid professorns fru. Framför honom stod den doftande heta gåsen. Studenten hade förberett ett tal han skulle hålla innan måltiden började. Så röd i ansiktet och fumlande med ett lätt solkat papper, reste han sig upp och klirrade i glaset.
Hur skulle han nu inleda talet, det hade han inte tänkt på. Det borde ju vara på sin plats att nämna något om professorns fru och det faktum att det var gåsamiddag och gåsen framför honom. Så han harklade sig och sade:
- Ja här när jag nu sitter bredvid gåsen...
Hjälp. Nu hade han gjort bort sig totalt. Hur skulle han reda ut detta? Hans tankar flaxade runt i huvudet. Men så kom en snilleblixt och han tillägger:
- Ja, jag menar ju den stekta.
