Punktering av cykelDäck
En evinnerlig låga brinner. Det skalas stjärtar, från räkor. :evil:
Stinsen brinner. Ett ockuperat garage med porsche i.
Att få det överstökat. Sexet.
En bildlig version av att propsa
och spela den onde. För att öka hormonerna
samt adrenalinet.
Endorfinerna kan vänta. Bara skandera hur vi är världsbäst
vilka vi är. Den söliga fronteren liknar en ful struts som har ngt att dölja.
Och visst har han det. Han har det i blodet. Ångan,
från hans förflutna. Lättja blandat med senap.
Kriget om farserna och personal som kokar spaghetti
med andan uppe. Ful som stryk. Som om man malt senaps korn och sölat
nedhela anletet. Riskabelt att ungar går omkring
med okvädnings ord när allt
man försöker göra är att förmå samt att försöka.
De vill förgöra. Bara nya krafter och egenartade kultur
engagemang och en ihållig intelligens.
Brudar som fått nog av ettriga män som inte visar sin
bästa sida när
det kommer till den magiska, kontentan.
En rulljans med kaffe i bittra
vindar där semester tider annalkas. En fjant i systemet men vad gör det.
Bara ännu en gröt att äta. Brutala misshandlar är allt han missar
ändock
håller han i ett misslynt nervöst ljus som han vill förmedla.
Denna tokertycks skämmas för sig själva och han
nöter sin fromma bärs i smyg. Ok
i ett hysteriskt hus. Nöter han sin barska soffa.
Och ingen vågar sig på honom hans krafter rent vålds dådkraft är vederhäftigt extrem,
30 år som nonchalant sinnesslö nazi som proklamerar sin döde pappa.
Och gör ren luft till sur frän. Bara lukten av hans bittra kropp och
kläder får vem som helst att rygga "bak". Med en intelligent tilltänkt
organiserad "KAMP" mot de svaga typ som judar samt,-
liknande. Hans fromma stjärt hål skrämmer han likt hissnande
attraktionerpå tivoli. Det får bara inte förekomma eller
förekommas hans bittra inre skulle aldrig tillåta detta.
Han tar stoft ifrån batman lite där och lite där och skapar
en omöjlig figur som vägrar ha fel och har rätt alltid hur svåra
tiderna än kan te sig så skall han ha det sista ordet med dåd.
Ingen moral. Bara massa artilleri eld
där han påvisar sin mening. en lojal tandläkar son står vid hans
sida och gör så gott han förmår och känner sig blödig när han inte, gjort,
tillräckligt och hans vapendragar,
broder lider.
Då instämmer han i kören och skanderar att
han vägrar lämna kusen får då händer si och så.
I hans egen skepnads bild av vad han tolkar ting. Denna ansträngt
intelligenta ap ljuva hjärna kommer från ingenstans och målar
upp bilder av vad som var likt soja sås och tar det med ro.
Även denne man som betraktar medmänniska som handfallet fån.
Och försöker med sin veto känsla
förmå sin känsla bli äkta med samt där stor dådkraft.
Man har stake. Och det är man väl medveten om.
Man liksom peppar sig själv i en fånig kamp. Att få andra välbyggda system att
kollapsa genom att dra undan den fåniges matta.
Rikemans bög som han flottigt påklistrar annan själs yttre.
Inre förmågor egenheter har ej ngn betydelse när man
kan få rus av andra mindre saker som inte kräver
själs kraft och inre gedigen styrka. Det kan få, va.
Lättare att med väl skräddad mask
häva ur sig en massor av osmakliga vidrigheter och sen se hur
publiken som anses som fån i förväg dömd och sedan skratta i smyg.
Likt rökmoln som gagnar. Ett slags dubbelsidigt
stridföring med förintelse i hjärnan.
Allt detta måste ju på nått sätt visa hur intelligensen
ligger till och hur man med oförmåga till förstånd jävlas.
Kall hjärtat. För att uppnå förvirring och stigma.
Slå till distinkt i solarplexus för att sedan glädjas och förmå sig själv att på något,
sätt bli glad i en belagd hederlig kamp.
Men var kommer han ifrån och varför i helvete är han biter.
Och hur tar han sig rätten.
En idiot är inte underdrift att jämställa denna
underligt sinnade människoskepnad.
Bara en massa dunkla anor av en svunnen tid från skolan
som han klamrar sig till och ser tillbaks med vemod i en
sargad berättelse från förr. Blir detta viktigt för han för att han felat
och tappat sitt kynne. Någon tafatt gigolo som verkar smått efterbliven i
hans undermåliga efterblivenhet. En nörd från förr likt ett sargat pinsamt ok.
Ett avbräck i en avlägsen tid. Att röra
vid han blir till shit eller bajs som det faktiskt heter på svenska.
Riks svenska. Tihi. Hans acceptans är noll och hans swing total.
Han är i helt fel "Bransch" samt genre, men visst skiter han i "det"
bara han kan komma fram så.
EN styvnackad idiotisk efterhängsen nedåt betraktare
som dömer andra att ta hand om han i den
mån de förmår å kan. Att önska för mycket finns tyvärr i hans dystra
fall inte på ngns "karta" eller, "kontenta".
Bara skina andra likt en galen slugger.
För att följdriktigen i en mån njuta av möjligtvis en öl ifred.
Allt detta sker i samtycke, emellan ölen och hans alltså fenomenet.
Denna trotsiga ungdoms spillra är vrån och gör livet lumpet för sina forna kumpaner.
Oavsett skatterna eller förmågorna hos hans tidigare
närvaro hos är han nonchalant dystert besviken och sätter sig
på tvären med korsade armar. Han skakar nedåtlåtande med sitt fryntliga ansikte och
huvud och önskar han vore, någon annanstans men det är han inte!
Han fyller ingen funktion men det vore nog att kräva lite "utöver".
Denna byracka till människa. Som inte tänker knappt med hjärnan utan
endast utför fysiska olater och ger sitt med skrönor och himlande
med ögon och förstår medvetet att han äro larger than Life.
Detta vet han. Han tar si och så i bänkpress men som ser
ut ifrån det essentiella ut som en stor säck med nötter.
Alltså anskrämligt ful ! Och, förstås ska han projicera
bort sin dystra svaghet här i livet med att applicera det anammade
tillbaka alltså slå ifrån sig fakta och sanningsenliga belägg.
En loser betraktat och han frodas av och med små medel
som om han inte har det man skulle
önska av en idiot i hans mån av ryggsäck. Som proklamerar ditten och
datten men egentligen är han bara förvirrad. Och borde lugna ned sig.
Och det kvickt. Han tar sig otillbörliga rätter och kräver på tok för mycket.
En prakt knegare som vill påvisa stake. Vad har han att förlora på att lösgöra sej
självt ifrån hans påklistrade falska ynklighet.
En korv i baken att erfara från en som vet vad han pratar om.
Som om man vore en nolla inför honom för att man
inte visar ytlig godtrogen profil. En som syltar in sig doppar näsan i blöt och som inte skäms för sig.
En klåpare i ett intrikat och sofistikerat system.
Med sin tarvliga livs stil vill han få tillbaks sitt förlorade eller
påstådda förlorade som inte tar hänsyn till omständigheter eller
villkor utan går på första känslan och stannar kvar där.
Noting to loose nothing to win can things get, bättre.
En syndare som inte håller sej till moralen och är allt annat än
det tänkvärda önskvärda. Och så skall han hjälpa sin handikappade mentalt eftersatta nazi vän.
Med göromål. Medans anslutningen i grannhuset börjar så smått sakteliga
tappa livs gnistan och "livs hopp". Men dessa klantar
är guldgrävare med skygg lappar och tillkortakommanden är osynligt för dem.
De vill bara lytesgöra, förödmjuka och känna sig sköna i segt själv.
Men andra lider och tar emot de ena å det andra men vad bekommer
de dom. De bittra den (ene), anarkist varför behöver det ett samvete eller skaffa sig moral.
Dom har det ju bra. Det är kärnan till att kunna läka sina egna sår. Punkt :väggen <
sånt har förekommit
