sugmundfreud skrev: Jag tycker det är för mycket fixering vid mat när man pratar om viktnedgång.
Det finns så mycket annat man kanske bör kolla upp innan man gör sig själv ätstörd - matfixerad. Själv har jag en svår hormonrubbning som lett till svår fetma. PCOS. Tog mig två år av tjat hos sjukvården att få reda på det.
Ja det är tufft när man har medicinska faktorer. Har man mycket svårt att gå ner trots bra kost och träning kan det vara värt att kolla thyroideahormonerna. En vän till mig var krafigt överviktig pga. brist på hormonet. Med medicin så är hon normalstor och mår också mycket bättre.
Har läst på endel ställen att metformin hjälper endel som har pcos. Många som har pcos har för höga insulinhalter och det kan regleras med metformin, och det kan också bidra till mindre viktuppgång.
Med träning och kost är det som allt annat, det är inte bra att bli för fixerad. Men när man är för fixerad, det tycker jag är när man mår dåligt av det, att man t.ex. mår dåligt för man en kväll satt i sig en mjukglass, eller för man inte sprungit de där 5ggr denna veckan. Då blir det plötsligt ett problem. Man kan träna två gånger i veckan och vara för fixerad, och man kan träna varje dag utan att vara det. Det handlar om hur man ser på det man gör, varför man gör det o.s.v.
