ångestattacker

det bästa behandlingstipset är nog att skippa droger och alkohol som bara gör ångesten värre (när man inte är påverkad längre) börja träna, prata med vänner, skriva dikter, skriva dagbok eller skriv vad skit som helst, bara man får ner tankarna, måla och teckna är också bra knep

men det allra bästa när man får en ångestattack till exempel är helt enkelt att tänka att det värsta går över... jag kommer inte alltid känna precis som under attacken. Det brukar jag tycka är lugnande. (det tog ju ett tag att lära sig men det gick till sist även om det kanske inte alltid funkar) Oron att man ska få en ångestattack när man är ute bland folk minskar också om man legitimerar det hela, det är faktiskt inte hela världen om andra ser mig så, man kan alltid smita iväg en stund, folk är itne så korkade som man tror, man måste inte alltid hålla uppe sin mask. ofta tycker jag att det är oron eller ångesten för att få en ångestattack som framkallar den.
Förut skar jag mig alltid eller drack när det var som värst men nu har jag lärt mig att vänta ut det. Att jag har en underbar pojkvän som kan hålla om mig hårt hårt när det är som värst gör väl också en del <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

Equivocal skrev: det bästa behandlingstipset är nog att skippa droger och alkohol som bara gör ångesten värre (när man inte är påverkad längre) börja träna, prata med vänner, skriva dikter, skriva dagbok eller skriv vad skit som helst, bara man får ner tankarna, måla och teckna är också bra knep

Det beror nog på det. Jag kan inte sluta "droga" och ha benet gående och ha konstiga tankar nu när jag ska försöka flytta. Även om jag är "tablettnykter", tog iofs två citadon för att lugna mig..kanske funkade lite..

men det allra bästa när man får en ångestattack till exempel är helt enkelt att tänka att det värsta går över... jag kommer inte alltid känna precis som under attacken. Det brukar jag tycka är lugnande. (det tog ju ett tag att lära sig men det gick till sist även om det kanske inte alltid funkar)

nää, det gör det inte.
Om man inte visste att det skule bli "icke akut" iaf en stund skulle man ju ta livet av sig! Hur ska man orka annars?

Oron att man ska få en ångestattack när man är ute bland folk minskar också om man legitimerar det hela, det är faktiskt inte hela världen om andra ser mig så, man kan alltid smita iväg en stund, folk är itne så korkade som man tror, man måste inte alltid hålla uppe sin mask. ofta tycker jag att det är oron eller ångesten för att få en ångestattack som framkallar den.

Jag brukar ofta få feta ångestattacker när det gäller att inte få dem annars.... Står man i flygplansdörren måste man ju hoppa...sas...
Med eler utan ångest....men är det kul? Fungerar det i sammanhang?

Förut skar jag mig alltid eller drack när det var som värst men nu har jag lärt mig att vänta ut det. Att jag har en underbar pojkvän som kan hålla om mig hårt hårt när det är som värst gör väl också en del <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

Du blir ju äldre, samhället upplevs i vardagen ställa nya, ofta lättare, krav och du kanske undviker att skapa mer helvete?

Jag brukar ofta få feta ångestattacker när det gäller att inte få dem annars.... Står man i flygplansdörren måste man ju hoppa...sas...
Med eler utan ångest....men är det kul? Fungerar det i sammanhang?

så sant som det var sagt!

Du blir ju äldre, samhället upplevs i vardagen ställa nya, ofta lättare, krav och du kanske undviker att skapa mer helvete?

kan inte säga annat än att du är klok, nästan som jag :!:

Equivocal skrev: men det allra bästa när man får en ångestattack till exempel är helt enkelt att tänka att det värsta går över... jag kommer inte alltid känna precis som under attacken. Det brukar jag tycka är lugnande.

Tack! Bra tips! När jag får besvär av ångest brukar jag tänka på alla de gånger ångesten vilselett mig och det visade sig att jag oroade mig helt i onödan. Jag tänker alltid på det viset nuförtiden. Ett annat bra tips är att berätta för någon vad du oroar dig över. Är du ensam kan du skriva ner det på en papperslapp. Det brukar också göra att ångesten lättar. Det finns självhjälpsråd vid ångest här på sajten också:
www.viska.se/index.php/sjalvhjal ... rka-angest

Ok, jag gör så då...

Nu oroar jag mig för att jag inte gör det jag ska.
Det är nästan mer så man kan kalla det ånger.

Vågar inte. Nu. Här. När jag måste.
Paralyserad i praktiken.

Jag vill företaga, men kan, eller kanske vågar, eller kanske vill, inte ändå.

Det måste ju bli bra, det man gör, skapa fler kaos skadar...