Vad jag tror kan vara hallucinationer... och inte

Hej! Nu har jag varit medlem här ett ganska bra tag men har inte riktigt orkat skriva än trots att det var det som var min tanke med viska så fort jag hittade hit.

Det är mindre än ett år sedan jag pratade med vårdcentralen och sedan kom igång med vård. Jag gick dit själv och har aldrig varit inne akut eller något sådant även om det kanske varit lite nära några gånger.

När jag gick dit så kändes det som att jag var omgiven av ett kaos - som en svart storm som ryckte mig ur tiden så att jag existerade i ett annat plan och den verkliga världen var så avlägsen. Jag fick olanzapin.

Jag gick dit och sa att jag var bipolär och deprimerad men nu börjar jag inse att jag kanske har en del intryck som inte andra har och att det är svårt för mig att uttrycka dem riktigt. Jag kanske inte tänker på det när jag är på ett samtal eller är rädd att låta för dramatisk.

När jag gick i gymnasiet fick jag mina första upplevelser av att se "dubbelt" det är inte som att se något egentligen, men det är som att uppfatta ett annat lager av verklighet över den vanliga verkligheten. I den världen är det som att det alltid är natt och den fungerar lite som en dröm. Ibland är jag mer i den världen och då kommer ett kaos mellan mig och den vanliga världen. Kaoset är som en storm av intryck.

Det finns två saker jag tycker är konstigt - jag kan få för mig mycket när jag är i det där andra laget eller när kaoset börjar vridas upp - men det är som att en del av mig fortsätter upprepa för mig att det jag upplever inte är verkligt. Jag kan vara livrädd men tvinga mig att bara blunda och sitta still för att någonstans vet jag att det jag upplever är något som är dåligt eller kanske till och med farligt att reagera på. Jag tror att den vakna delen - i den yttre världen - får mindre inflytande men fortsätter att ropa till mig så att jag förstår vart verkligheten "ligger"....

Är detta verkligen psykos? Jag skulle ju aldrig göra något i den världen som jag kanske skulle få ångra sen liksom, på grund av att jag har den där verklighetskompassen kvar. Då känns det ju som ett gränsfall.

Sen är min diagnos bipolär och när jag började inom vården var jag definitivt deprimerad men efter sommaren kom kaoset igång igen, värre den här gången, jag började känna att ärkeänglarna jagade mig för något i drömmarna... Det var kanske tre dagar eller något innan jag kunde få lite mer kontroll över mig själv, sen har jag bytt till abilify men det har inte upphört helt. Jag känner mig inte i affekt dock. Jag känner mig förvirrad och rädd men inte deprimerad eller hög och jag har en moodtracker som bekräftar detta, efter episoden med änglarna så var jag normalstämning och ett tag efter det har jag varit lite låg men det är ju en annan sak än att få en psykos utlöst av depression eller? Då tänker jag att depressionen borde bli mer tydligt först...

Flytta tråden om jag satte den fel men jag undrar bara om detta låter rimligt för er som haft era diagnoser lite längre (bipolär, schizofreni).

Tack för att ni trålade genom den där textväggen <3

Hej och välkommen!

Vilken insikt som du måste ha, när du själv sökte upp Vårdcentralen i tidigt stadium.

Välkommen, Arch88!

Känner inte igen mig i dina symptom, tyvärr. Då kan det bli svårt att råda. Tror du ska titta lite på depersonalisation och DID snarare än psykos och schizofreni.

Välkommen Arch88.

Jag har haft sådär att jag får dubbla bilder framför ögonen. En den riktiga och en som hjärnan skapat. Då har jag blivit osäker på vilket som är riktigt. Men då söker jag bakåt och minns den riktiga bilden och kan tvinga bort den andra. Ung som att hjärnan somnar i vaket tillstånd.

Geta skrev: Hej och välkommen!

Vilken insikt som du måste ha, när du själv sökte upp Vårdcentralen i tidigt stadium.

Jag har en mamma som är bipolär och jag har jobbat inom psykiatrin så jag har lite erfarenhet men samtidigt är det något jag tycker är konstigt, jag har läst massor men inte så mycket om andra med samma självinsikt, sen har jag ett mycket stort kontrollbehov över mig själv, men som sagt det känns konstigt, den där episoden med änglarna hade jag nog inte så mycket självinsikt men jag kvicknade ju till ganska snabbt och sen förstod jag ju att det var lite knäppt och under de dagarna gick det nog väldigt mycket fram och tillbaka

För att ha psykos, så måste man ha vanföreställningar. Hallucinationer räcker inte enbart till psykos, men hallucinationer kan vara psykossymptom om man haft psykos innan. Det här med ökande sinnesintryck kan förekomma i samband med psykos och också före psykos. Det räknas till tankestörningarna. Om man har ökande sinnesintryck, så skall man minska på stimulansen och sinnesintrycken och då kan man förbättras.

Bipolär och schizoaffektiv är ganska lika varandra, men vid schizoaffektiv skall man haft minst 2 veckor av psykos utan depression eller mani. Dessutom skall man uppfylla diagnostikkriterierna för schizofreni.