Känsel i hjärnan

Jag brukar kunna peka på huvudet och säga var en känsla eller ångest sitter. Ibland sitter de i någon annan kroppsdel. Min sociala ångest sitter i axlarna som en stickig känsla. Ovilja sitter i armarna och benen. En annan sorts ovilja liksom drar i magen. Inte konstigt att jag kan vara passiv, det är de där känselförnimmelserna som avskräcker mig från att göra saker.
Min ångest sitter också den i kroppen, närmare bestämt i bröstet, magen och halsen/nacken. Det surrar, ilar, molar. Det känns som färgen grå Förut hade alla känslor färger, men nu sitter de i kroppen istället.

Vad tror ni , är det min asperger eller mina psykosnära symptom som gör det här?

Mamma har liknande förnimmelser. Om hon inte tar sin zyprexa känner hon att huvudet dras ut till en strut. Kanske något som ligger i släkten? Vi kanske har extra känsliga nervsystem? Min morbror känner också saker i hjärnan.

Jag uppfattar när jag får nya hjärnceller och när jag förlorar dem ;jag vet en annan som känner likadant...-Det innebär att jag är försiktig så att jag inte bränner för många.... :tänk

Coolt det är kanske vanligare än man tror med hjärnkänsel? <!-- s;-) --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s;-) -->

Det finns ingen känsel i hjärnan. Troligen är det en tanke med detta tror jag. Vad gäller ångest och depression, så tror jag det är en del av Aspergers eller psykoser. Ångest och depression kan påverka psykosen och tvärtom psykos kan ge ångest och också depression. Med detta synsätt är det viktigt att behandla alla symptom för de är en del av egentligen samma sak. Viktigast är att behandla psykosen eftersom den kan ge både ångest och depression.

Har du hört talas om termen:&quot;man tänker så det knakar&quot;??: Det bevisar att man kan känna sådana saker.... :tummenupp

Det är väl snarare så att det hörs, när det knakar i huvudet.