Jag är osynlig

Jag blir osynlig ibland. Jag VET att jag inte kan det. Men jag känner i kroppen att jag försvinner.

Nåt tips på att få det att sluta? Jag häller just nu i mig så mycket theralen jag får och bråkar med rösterna som säger att jag försvinner.

Läs boken Det osynliga barnet av Tove Jansson!

Endera är det en vanföreställning eller overklighetskänslor.
Depersonalisation är att uppleva sig själv overklig - att inte känna igen sig själv, sina armar och ben. Egna känslor eller tankar kan också upplevas inte vara ens egna. Det kan vara som att leva i en dröm eller film eller vara som en robot. De psykiska processerna kan upplevas utifrån, liksom kroppen och kroppsdelar. Kan ge stark ångest, som kan förvärra besvären.
www.viska.se/sjalvhjalp-2/sjalvhjalpsrad...-overklighetskanslor

När jag känner på saker med händerna kommer jag tillbaka.
Kroppen och omgivningen är overklig. Jag tappar känslan över kroppen. Som om den sover eller är död.

Speciella sjukgymnaster/fysioterapeuter jobbar med kroppskännedom.

En sådan har jag träffat. Hon kom hem till mig och vi gjorde gymnastik i mitt vardagsrum.